SVT Nyheter har gått igenom polisens händelserapporter för alla fjällräddningar från Jämtland upp till Norrbotten mellan juni och augusti. Det är ett hundratal utryckningar och till skillnad mot vad många tror är det bara några få procent som kan bedömas som riktigt onödiga.
Fjällräddarna i Hemavan tycker inte att mediabilden om att fjällvandrare gör falsklarm och ringer polisen i onödan stämmer med verkligheten
– Jag tycker personligen att den varit orättvis. Både mot vandrare och mot oss fjällräddning. Vi i Västerbotten ser ingen ökning av larm som inte stämmer överens om vad vi ska göra, säger Mojo Andersson, som är rutinerad fjällräddare i Hemavan.
Blir ofta förvånade
Av de hundratalet uppdrag som fjällräddningen haft i fjällkedjan så handlar det om en handfull där man verkligen kan tycka att fjällvandraren borde tänkt efter före. Och i den absoluta majoriteten är det riktiga larm från personer som är i nöd på något sätt.
– Jag tror att det är lätt att dra förhastade slutsatser. När vi får ett larm och man kan tycka att det låter som något konstigt eller att det beror på dåligt omdöme. Så blir vi ofta förvånade när vi kommer fram och man hade kanske inte hela bilden när man fick larmet. Och jag tror att media lätt går i den fällan också, säger fjällräddaren Johan af Ekenstam.
Rekordmånga fjällvandrare
Uppe i Norrbotten har fjällräddningsuppdragen ökat mest i år. Men det har också varit rekordmånga fjällvandrare och när SVT Nyheter går igenom polisens händelserapporter handlar det om några få larm som man verkligen kan tycka är onödiga.
Till exempel när en man med flera barn i dåliga kläder fick räddas från Kebnekaise en sen kväll i juli. Men Anders Bergwall som jobbat länge som bergsguide och alpin fjällräddare tycker till skillnad mot kollegorna i Hemavan att för många fjällvandrare larmar för tidigt och kanske hamnat i en dålig situation för att dom är dåligt förberedda.
– När vi väl är ute på uppdrag känns det helt nödvändigt att vi är där naturligvis. Men hade man haft bättre kläder och mat och kanske vänt i tid och inte pressat sig till det sista hade vi kanske inte behövt åka överhuvudtaget, säger Anders Bergwall som också berättar om ett larm från Kebnekaise området där han tror att en fjällvandrare simulerade en knäskada.
”Man behöver inte överdriva”
Enligt polisens händelserapport var det ett sällskap som sent en kväll larmade om en man som gjort illa knäet. Sällskapet var uppe på fjället Vierrenvarri som ligger på leden upp mot Kebnekaises sydtopp. Men när fjällräddningen flög till platsen med fjällräddare betedde de sig konstigt och ingen ville stanna kvar och prata med fjällräddarna och mannen som sedan flögs ner såg inte särskilt skadad ut. Och fjällräddarna bedömde det som en överbelastning
– Man vill ju som fjällräddare inte att folk skadar sig, så är man trött och slut är det inte fel att larma. Men man behöver inte överdriva skadans art i larmet. Så vi inte tar ut onödiga resurser, säger bergsguiden och fjällräddaren Anders Bergwall.
Polisen: ”Många har inte förberett sig”
Stephen Jerand är polisens nationella samordnare för fjällräddningen och tidigare i sommar har han gått ut rätt hårt mot fjällvandrare som larmar i onödan. Men efter SVT Nyheters genomgång så konstaterar han att det är få onödiga fjällräddningslarm.
Är det en stor andel som är oerfarna som sätter sig i onödiga situationer?
– Nej det kan man inte säga om man tittar på statistiken för det är ganska många besökare i fjällen. Men fjällsäkerhetsrådet har genomfört en enkät bland personer som jobbar i fjällen så upplever 75% av att många fjällvandrare inte förberett sig. Bland annat vad gäller väder och kläder. Men det betyder inte att dom hamnat i en nödsituation. Men risken är uppenbar att dom kan hamna i en situation eftersom de har dåliga förberedelser.
MISSA INTE: Så får du lokala nyheter i SVT:s app