Efter att ha haft stora problem med tranor på sin mark skickade jordbrukaren in en ansökan om skyddsjakt. I ansökan beskrev jordbrukaren att tranorna var 50-150 stycken på fälten och att det blivit ohållbart att ha så mycket tranor på den mark där spannmålsodling bedrivs.

Skrämseltekniken fungerar inte

I ansökan skriver jordbrukaren att tranorna trampar ned och äter upp hans korn och pickar upp utsäde. Han menar att han lagt ungefär en timme per dag åt att skrämma bort tranorna med hjälp av gasolkanon, fågelskrämmor och genom att vandra runt på fälten. Men att det tar mycket tid, gasol till gasolkanonen och att det innebär mycket bilkörning. Dessutom skriver jordbrukaren att skrämseltekniken inte har lika stor effekt längre.

Länsstyrelsen å sin sida menar att tranan är gynnsam i landet, men de anser ändå att kriterierna för en skyddsjakt för att förebygga skada på grödor är uppfyllda i detta fall. Därmed anser de att en mindre skyddsjaktsinsats kan ge den skrämseleffekt som behövs för att förhindra eller minska skadeeffekterna på fältet.

Får skjuta tranor – på vissa villkor

Länsstyrelsen har därför beslutat att jordbrukaren får bedriva skyddsjakt på trana och fälla fem tranor. Skyddsjakten får pågå längst till och med 31 juli i år. Ett villkor är dock att endast en trana får fällas vid varje jakttillfälle. Endast om tranorna inte avlägsnar sig får ytterligare tranor fällas vid samma tidpunkt. De rekommenderar även att jakten endast bör ske när större grupper av tranor befinner sig i området för att jakten ska få största möjliga skrämseleffekt.

Syftet med det är att skapa en tillvaro som inte känns lockande för tranorna så att de inte ska vilja vara på platsen.