Nicke Grahn (L) kommunalråd Dorotea

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Varför är det viktigt att ha ”Hesa Fredrik” på orten? Och finns det en rädsla för krig? Se vad Nicke Grahn (L), kommunalråd i Dorotea, säger i klippet. Foto: Anders Ölund/SVT

Fler kommuner ska få ”Hesa Fredrik” – Dorotea ska införa varningssystemet

Publicerad

Flera kommuner i Sverige saknar varningssystemet Hesa Fredrik. En av dem är Dorotea som nu ska införa systemet för att säkerställa att alla invånare kan nås vid en nödsituation.

– Alla kommuner ska ha det här systemet nu, säger Nicke Grahn (L), kommunalråd i Dorotea.

2022 var det över 50 kommuner som saknade Hesa Fredrik för att varna invånarna. Sedan dess har det enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kommit in åtta ansökningar från kommuner som inte har någon utomhusvarning idag. Ingen av dessa har ännu installerats.

En av kommunerna som ansökt är Dorotea. Detta var Folkbladet först att rapportera om.

– Vi har inte haft en sådan anläggning tidigare. Räddningstjänsten hade en anläggning men den lades ned för några år sedan, säger Nicke Grahn (L), kommunalråd i Dorotea, till SVT.

– Det behövs en anläggning som kan nå alla. Vi hoppas kunna montera upp Hesa Fredrik i Borgafjäll också, säger Nicke Grahn.

Ska vara på plats inom ett år

När ska då larmsignalen börja ljuda över Dorotea?

– Senast om ett år bör den vara på plats. Den hamnar centralt här i Dorotea, kanske på kommunhuset, säger Nicke Grahn.

På grund av det säkerhetspolitiska läget vill MSB inte lämna ut vilka kommuner som ansökt om att installera Hesa Fredrik.

– Enligt regeringens prioritering så fokuserar MSB arbete på att återaktivera redan befintliga ljudsändare i kommuner som har ljudsändare som inte är med i systemet, skriver Elin Bohman, pressekreterare.

VARFÖR GÅR LARMET?

Varningssystemet, VMA, testas fyra gånger per år, klockan 15 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

Det finns olika typer av larm:

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)

Infördes 1986 för att få en mer civil användning av systemet – till skillnad från flyglarmet. Man önskade helt enkelt ha bättre verktyg för att förmedla krisinformation som kanske inte behövde vara ett militärt hot. Detta kunde, och kan fortfarande, gälla faror som gasutsläpp, giftig brandrök, farligt väder och liknande.

I alla händelser består VMA av sju sekunder långa signaler med fjorton sekunders tystnad emellan. Det är VMA-signalen som idag testas en gång i kvartalet och hör man den vid något annat tillfälle ska man gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation, och lyssna på Sveriges Radio för information om vad som har inträffat.

Beredskapslarm

Används vid fara för krig och består av 30 sekunders signal följt av 15 sekunders tystnad. Om signalen ljuder ska man lyssna på radio, ordna så att man snabbt kan lämna bostaden, undvika att ringa timmarna efter larmet och ta reda på var det finns skyddsrum och hjälpa till att göra i ordning det.

Flyglarm

Tillämpas när berörda myndigheter bedömer det som att landet kommer attackeras från luften. Larmet består av korta tonstötar under en minut och är en signal om att man så snabbt som möjligt ska ta sig till närmaste skyddsrum.

Faran över

Används för att meddela att hotet mot allmänheten tagit slut. Ges efter VMA och samtliga andra signaler och består av en 30 sekunder lång sammanhängande signal.

Källa: MSB

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.