Det är den ideella föreningen Hållbar utveckling Stöckebygden som har startat tillsammansodlingen på en liten del av 1,2 hektar mark som de arrenderar av Umeå kommun.
Det som skiljer en tillsammansodling från kolonilotter är att man delar på både skörden och ansvaret.
– Ifall Birgit är bortrest har jag möjlighet att gå hit och plocka ogräs och vattna och tvärtom. Så man kan hjälpas åt, säger en av initiativtagarna Nora Filipsson.
De fick inspiration av en tillsammansodling i Östersund, men liknande odlingar finns redan över hela landet.
Kan använda marken under kriser
Självförsörjning vid krig och kris var ett av argumenten som gjorde att de fick arrendera marken av Umeå kommun. Men det var inte den främsta orsaken till att de ville starta odlingen.
– Sen är det aldrig ett ont att vi kan ta det vidare och göra det till något större ifall det skulle behövas, säger Nora Filipsson.
Deltagare från stan välkomnas
Det viktigaste med tillsammansodlingen är gemenskapen och det att man kan lära sig av varandra.
– Det är ett sätt att skapa gemenskap här i bygden. Men sen har vi också tänkt att människor från stan inte har samma möjligheter att odla och de är jättevälkomna hit, säger Birgit Hansson.
Nora Filipsson bor själv i lägenhet utanför Stöcke och säger att de finns ett stort intresse också bland de som bor i stan att komma till byn och odla.
Vill odla fler växter nästa år
I dag är de runt femton personer med sina partners som har odlat de första potatisarna.
– Förhoppningen är att det ska växa och att det ska komma mer intresserade och att vi nästa år också ska odla något annat, säger Birgit Hansson.
Javascript är avstängt
Beredskapsveckan: Hur förbereder du ditt matförråd inför en kris?
Javascript är avstängt
Umeåbor om krisberedskap:"Varenda dag är en kris"
Motståndskraften hos befolkningen vid en eventuell kris behöver stärkas – det menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Umeåbor som SVT Nyheter pratat tror inte att svenskar är så bra förberedda.
– Vi är för bekväma i vardagen, säger Jasmin Forsten.
Sandra • Har man utrymme till övers i frysen eller frysboxen så är det en bra idé att frysa in vatten i petflaskor. Dels har man extra vatten för nödsituationer, men vattnet hjälper också att hålla frysen kall utifall strömmen går. Kom ihåg bara att fylla flaskorna till två tredjedelar och inte hela vägen, annars riskerar de spricka när vattnet fryser och sväller.
Sandra • Istället för en större krislåda har jag tre mindre.
En som innehåller prylar: ficklampa, stormkök, nödradio, värmeljus etc.
En låda för hygien: schampo, tvål, tandkräm, bindor och trosskydd, ev läkemedel etc.
Och sist men inte minst en låda för mat som går att förvara i rumstemperatur.
Det gör det enklare att överskåda vad jag har och enklare att söka igenom när det väl behövs. Krislådan med mat är det mest basala som enkelt kan tas med om jag måste utrymma hemmet snabbt, i köket förvarar jag fler torrvaror som går att användas vid kris i första hand.
Boost • Ser alltid till att det finns extra hemma av allt som vi behöver, fyller på när det är extrapris. Handlar så mycket från närområdet som möjligt och fryser in, torkar eller konserverar om det behövs.
Tryggt och bra att veta att man har allt hemma om oväder, sjukdom eller nåt annat inträffar så man är lite låst hemmavid.
Juli • Vi odlar sallad och örter i krukor i fönstret, det funkar året om. Frön får vi från plantorna som vi har ute i pallkrage på sommaren och odlingsjorden finns alltid i en påse av i källarförrådet, det är kompostblandad jord från pallkragsodlingen vi tar in till vintern. Extra gödsel behövs inte, vi vattnar från akvariet (vid vattenbyte) och det vattnet som inte behövs just då sparas i en dunk. Akvariet har en uppsättning som klarar sig utan el, det är bara lampan som kräver ström och den kan tas från en powerbank.
I matförrådet har vi alltid knäckebröd, konserverade grönsaker och bönor samt torkat kött, pulvermos, te, pulverkaffe och pulver till varm choklad samt lite godis. Plus dunkar med vatten. Tror vi skulle klara oss ganska bra i en månad på det vi har i förrådet.
