Birgit Hansson och Nora Filipsson skördar potatis på Stöckes nya tillsammansodlling i Umeå

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Nästan två fotbollsplaner med mark” – följ med då Birgit och Nora skördar de första potatisarna från den gemensamma odlingen i Stöcke. Foto: Mira Myllyniemi/SVT

Här går byborna i Stöcke ihop och odlar mat tillsammans

Publicerad

Snart skördar Stöckeborna i Umeå sina första gemensamma potatisar. Tanken är att på sikt fylla en yta på nästan två fotbollsplaner med odlingsväxter när tillsammansodlingen i byn tar form.

– Vi har en viss tanke på att man ska kunna försörja sig själv vid händelse av krig eller kris, säger en av initiativtagarna Birgit Hansson.

Det är den ideella föreningen Hållbar utveckling Stöckebygden som har startat tillsammansodlingen på en liten del av 1,2 hektar mark som de arrenderar av Umeå kommun.

Det som skiljer en tillsammansodling från kolonilotter är att man delar på både skörden och ansvaret.

– Ifall Birgit är bortrest har jag möjlighet att gå hit och plocka ogräs och vattna och tvärtom. Så man kan hjälpas åt, säger en av initiativtagarna Nora Filipsson.

De fick inspiration av en tillsammansodling i Östersund, men liknande odlingar finns redan över hela landet.

Kan använda marken under kriser

Självförsörjning vid krig och kris var ett av argumenten som gjorde att de fick arrendera marken av Umeå kommun. Men det var inte den främsta orsaken till att de ville starta odlingen.

– Sen är det aldrig ett ont att vi kan ta det vidare och göra det till något större ifall det skulle behövas, säger Nora Filipsson.

Deltagare från stan välkomnas

Det viktigaste med tillsammansodlingen är gemenskapen och det att man kan lära sig av varandra.

– Det är ett sätt att skapa gemenskap här i bygden. Men sen har vi också tänkt att människor från stan inte har samma möjligheter att odla och de är jättevälkomna hit, säger Birgit Hansson.

Nora Filipsson bor själv i lägenhet utanför Stöcke och säger att de finns ett stort intresse också bland de som bor i stan att komma till byn och odla.

Vill odla fler växter nästa år

I dag är de runt femton personer med sina partners som har odlat de första potatisarna.

– Förhoppningen är att det ska växa och att det ska komma mer intresserade och att vi nästa år också ska odla något annat, säger Birgit Hansson.

Kajsa Berggren, länsstyrelsen Västerbotten står framför en park med gröna träd och buskar i bakgrunden. I det övre vänstra hörnet syns en röd fyrsiffrig räknare med numret ”321”.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Fler som vill odla och en kvarn – Länsstyrelsens listar vad som krävs för att öka livsmedelsförsörjningen. Foto: Frida Wengberg/SVT

Beredskapsveckan: Hur förbereder du ditt matförråd inför en kris?

Patrik • Jag har grisar som är ett vandrande charkuteri samt egna höns, utöver det köpa sånt mant faktist äter

Pinnat inlägg

Matföråd i kristider – hur tänker du?

Livsmedelsberedskapen i Västerbotten är skör. Mjölk och ost finns det gott om – men det mesta av det länsborna äter måste transporteras hit. Hur tänker du kring ditt eget matförråd i kris?

Berätta för oss i chatten.

Agnetha • Jag börjar gråta när man bygger bostäder och industrier på odlingsmark. Min morfar och mormor var nybyggare i början på 1900-talet - Vilket slit för en jordplätt att odla på. Sedan tror jag att Staten, kommuner och myndigheter inte underlättar för gemene man att äga en bit mark att odla på. Ja, hur ska man klara sig med boende och försörjning, om det blir kristid, det är ju bara inte möjligt. Det har vi detta bekvämlighetssamhälle att tacka för. Och ingen tänker längre idag. Man tröstar sig med att bekymren, då drabbar de flesta. Kristid kan vara i flera år, då hjälper inte 1 eller par veckors beredskap.

Irene Pettersson • jag började odla på grund av min hälsa, men det har gjort mycket på min ekonomi också, som sjukpensionär hör man inte till arbetare, som får många fler bidrag från staten, åldern har inte heller någon betydelse, jag började när jag var nästan 60 år, man behöver då inte något gym kort i alla fall, men det handlar inte bara om att odla, du ska ta rätt på skörden, helst utan kylskåp och frys

Sara • Vi ser till att våra frysar är helt fulla med mat och bröd. Vi bunkrar upp med pasta och annat som tex ris, couscous 2 gånger om året och ser alltid till att det finns hemma. Vi har mycket bönor, kikärtor och sådant hemma. Vi har mycket pastasåser och krossade tomater hemma det finns alltid hemma. Ser till att andra varor finns hemma hela tiden.
Vi har 2 stormkök och så har vi vatten dunkar hemma. Ja det är det ja kommer på nu..

Sofia • De lågavlönade och fattiga har ingen matförråd. Knappast bidragstagare som enligt riksnorm får 4000 per månad för mat, medicin, kläder, busskort, telefon m.m. kontanter inte heller - när kriget kommer så ingen kommer ihåg hur de såg ut - vi ska byta tjänster och varor då.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Umeåbor om krisberedskap:"Varenda dag är en kris"

Motståndskraften hos befolkningen vid en eventuell kris behöver stärkas – det menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Umeåbor som SVT Nyheter pratat tror inte att svenskar är så bra förberedda.

– Vi är för bekväma i vardagen, säger Jasmin Forsten.

Sandra • Har man utrymme till övers i frysen eller frysboxen så är det en bra idé att frysa in vatten i petflaskor. Dels har man extra vatten för nödsituationer, men vattnet hjälper också att hålla frysen kall utifall strömmen går. Kom ihåg bara att fylla flaskorna till två tredjedelar och inte hela vägen, annars riskerar de spricka när vattnet fryser och sväller.

Anna • Har beredskapsgrejer som radio, ljus, stormkök. Saknas sovsäckar. Med maten har vi sådant som man äter annars, konserver med ärtsoppa, pasta och tomatsåser, nudlar, nötter och frön. Då äter man från det sedan ersätter man när det ätits upp och bäst före datumen förbättras.

Sandra • Istället för en större krislåda har jag tre mindre.
En som innehåller prylar: ficklampa, stormkök, nödradio, värmeljus etc.
En låda för hygien: schampo, tvål, tandkräm, bindor och trosskydd, ev läkemedel etc.
Och sist men inte minst en låda för mat som går att förvara i rumstemperatur.
Det gör det enklare att överskåda vad jag har och enklare att söka igenom när det väl behövs. Krislådan med mat är det mest basala som enkelt kan tas med om jag måste utrymma hemmet snabbt, i köket förvarar jag fler torrvaror som går att användas vid kris i första hand.

Anna Brunned • Salt och socker är det viktigaste, lika som vinäger och ättika i vårt skafferi. Har även en anteckning på insidan av skafferiet som beskriver recepten för inläggningar, saltlake mm. Allt för att minnas även när strömmen gått.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.