Efter ett beslut från länsstyrelsen brände kronofogden 2018 ner den tidigare kåtan på platsen. Anita Gimvall byggde då upp en ny på samma plats. Även den brändes ner.
Kåtan var placerad på ett område som omfattas av både strandskyddsregler och naturreservatsföreskrifter.
Anita Gimvall menar att det alltid funnits en kåta på platsen och att hon har samisk rätt att nyttja platsen.
”Brottsligt att bygga upp kåtan”
Tingsätten friade Gimvall då den menade att det var oklart om hon brutit mot lagen eftersom hennes släkt tidigare haft en byggnad på platsen.
Hovrätten menar däremot att den nya kåtan var en ny byggnad i miljöbalkens mening, även om den i huvudsak var likadan som den tidigare kåtan som stod på samma plats.
– Därför har det varit brottsligt att bygga upp kåtan igen efter att kronofogden hade bränt ner den, säger hovrättsrådet Lars Viktorsson, ordförande i målet.
Orsakade ingen olägenhet eller skada
Eftersom det är förbjudet att uppföra nya byggnader inom ett strandskyddsområde, och det inte funnits någon dispens, så döms hon till dagsböter för brott mot strandskyddsbestämmelserna.
Anita Gimvall frikänns däremot från brott mot naturreservatsföreskrifterna, eftersom åklagaren inte bevisat att återuppbyggandet av kåtan orsakat någon skada, risk för skada eller olägenhet för de miljövärden som reservatet avser att skydda.
Ska överklaga till HD
Anita Gimvalls juridiska ombud Tage Collberg menar att domen inte kom som någon överraskning.
– Vi har varit förberedda på det här. Vi kommer att överklaga till Högsta domstolen. Det här är ingen återuppbyggnad bara ett återuppförande av den gamla byggnaden, säger han och fortsätter:
– Vi menar att detta är en antisamisk handling och det är inte rättsligt rätt. Det måste bli ett prejudikat på det här, säger han.