I början på veckan beslutade Migrationsverket att två av imamerna som Säkerhetspolisen, Säpo, tagit i förvar ska utvisas. En av dem är en man i 50-årsåldern från Umeå.
Imamen har varit verksam i samma muslimska församling som Ahmed Hersi (V), där han brukade predika varje fredag.
– Jag har aldrig sett den här typen av extremism hos honom eller hört tankar av terrorism, säger Ahmed Hersi (V).
Imamen har bott i Sverige i 21 år och har sin familj i Umeå, men nu ska han alltså utvisas.
– Om han ska utvisas måste man få veta vad han är anklagad för. Många är väldigt oroliga och vi vill veta vad han har gjort. Handlar det här om en ekonomisk brottslighet? Finns det bevis att han fört över pengar till någon terrorverksamhet?, säger Ahmed Hersi (V).
Säpo: Vill utvisa personer som är ett säkerhetshot
Säkerhetspolisen har inte velat kommentera Migrationsverkets beslut om utvisningarna. Men igår publicerade myndigheten ett pressmeddelande där man kommenterade varför man ansökt om att personer som man anser i stor utsträckning bidragit till radikalisering ska utvisas, enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU).
– De insatser som Säkerhetspolisen gjort inom ramen för LSU syftar till att få personer som är ett säkerhetshot utvisade, säger säkerhetspolischef Klas Friberg i pressmeddelandet.
Fakta: Lagen om särskild utlänningskontroll
Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) säger bland annat att:
”En utlänning får utvisas ur landet enligt denna lag, om det
1. är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller:
2. med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Lag (2009:1545).”
Det är Migrationsverket beslutar om utvisning enligt LSU. Säkerhetspolisen kan ta upp frågan om utvisning genom en ansökan till Migrationsverket. Utvisningsbeslutet kan överklagas ända upp till regeringen och får inte genomföras om verkställighetshinder föreligger.
Källa: Riksdagen/TT