Inlandsborna i Västerbottens län blir allt mer skotertokiga. Så snart vintersnön lagt sig tillräckligt djup börjar skotersäsongen, och den tar inte slut förrän all snö är borta, för 19-åriga Irma Åkerblom i Storuman.
– Jag har vuxit upp med skoter, och det är väldigt viktigt för mig, säger hon.
Trots att inlandborna sakta blir färre och färre, är det fler och fler som - liksom Irma Åkerblom – tycks gilla skoterlivet i Västerbottens läns inland.
Kraftig ökning av skotrar
Sedan år 2010 har antalet skotrar i trafik i åtta inlandskommuner ökat med 3 439 stycken. Detta samtidigt som befolkningen i de kommunerna minskat med 2 868 personer. Antalet skotrar i trafik per inlandsbo har alltså ökat kraftigt de senaste tolv åren.
Författaren och debattören Arne Müller har skrivit böcker både om glesbygdsproblematik och miljöaspekter av olika fordon:
– Det går att förstå att skotern är viktig för många människor som bor i inlandet och fjällvärlden. Men det snabbt ökande antalet skotrar är ett problem för klimatomställningen. Skillnaderna i utsläpp är stora mellan olika slags skotrar, så en hel del skulle vara vunnet genom styrmedel som gjorde att skotrar med starka motorer och stora utsläpp blev dyrare.
Samsas för miljön
Han har också ett förslag som skulle öka tillgången till skotrar för ännu fler inlandsbor – och samtidigt spara miljön.
– Med tanke på att skotrarna i allmänhet inte är igång så många timmar per säsong skulle kanske också skoterpooler, där man samsas om ett antal skotrar, vara både resursbesparande och bra för plånboken, säger han.
I klippet: Följ med Irma Åkerblom på skotertur och se varför hon älskar skoterlivet.
Skotertäthet 2010 och 2022 (Skotrar i trafik per person)
Norsjö
2010: 0,20
2022: 0,29
Malå
2010: 0,26
2022: 0,37
Storuman
2010: 0,49
2022: 0,62
Sorsele
2010: 0,40
2022: 0:56
Dorotea
2010: 0,31
2022: 0,44
Vilhelmina
2010: 0,33
2022: 0,47
Åsele
2010: 0,22
2022: 0,32
Lycksele
2010: 0,20
2022: 0,29
Källa: SCB