I mars 2022 grips kvinnan i sin lägenhet efter att hon attackerat sin son med ett vasst tillhygge. Hon förs till häktet. Där görs bedömningen att hon uppvisar tydliga tecken på ett psykotiskt tillstånd. Hon läggs in på rättspsykiatrin med dubbelt extravak utifrån våldsrisken. 

Hennes tillstånd förbättras och efter ungefär två veckor förs hon tillbaka till häktet. Vid inskrivningen görs en hälsoundersökning, där bedöms att hon har god formell och emotionell kontakt.

Måendet försämrades

Efter lite mer än en vecka försämras hennes mående. I anteckningarna från Kriminalvården framgår att hon under natten ringer till häktespersonalen och vädjar om hjälp.

“Hon sitter med ett påslakan virat runt huvudet och säger att hon har panik”, står det i anteckningarna.

Kvinnan uppger att hon vill att personalen kommer in i rummet och lugnar henne. Men enligt riktlinjerna öppnar inte personalen dörrarna nattetid, utan pratar endast genom luckan.

Hittades svårt skadad

En morgon hittas hon svårt skadad i sin cell och förs till sjukhus. Hon hade bland annat skador på ögon och öron, som hon tillfogat sig själv med en radioantenn och en plastkniv.

En överläkare skriver i ett intyg att det är tydligt att kvinnan före skadetillfället signalerat att hon mått dåligt och haft ett annorlunda beteende. Han menar att inlåsningen och isoleringen kan ha bidragit till självskadandet.

Önskar skadestånd

Intagna är försäkrade under häktestiden. Kvinnan har sökt om ersättning för skadorna eftersom hon menar att hon inte fått hjälp när hon signalerat.

Försäkringskassan har avslagit ansökan och anser att kvinnans psykossjukdom ligger bakom skadorna och inte intagningen i häktet. Beslutet överklagades men Förvaltningsrätten gör samma bedömning. 

”Utredningen talar inte heller för att häktespersonalen, utifrån den information som funnits och övriga förhållanden kring XXX, ska ha agerat felaktigt eller brustit i sin tillsyn av henne.”, skriver Förvaltningsrätten i sin dom.