Kajsa Berggren, länsstyrelsen Västerbotten står framför en park med gröna träd och buskar i bakgrunden. I det övre vänstra hörnet syns en röd fyrsiffrig räknare med numret ”321”.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Fler som vill odla och en kvarn – Kajsa Berggren, chef på Länsstyrelsens landsbygdsenhet listar vad som krävs för att öka livsmedelsförsörjningen. Foto: Frida Wengberg/SVT

Länsstyrelsen om Västerbottens beredskap: ”Mer mat måste produceras här”

Publicerad

Mjölk och ost finns det gott om. Men det mesta av det länsborna äter måste transporteras hit och det gör livsmedelsberedskapen skör.

– Vi måste jobba för att mer mat ska produceras här, säger Kajsa Berggren, chef på Länsstyrelsens landsbygdsenhet.

Livsmedelsberedskap handlar om att se till att det finns mat och vatten om det blir kris eller krig. I dag är det bara mejeriprodukter som Västerbottens län är självförsörjande på. Det finns också gott om viltkött och bär. Det spannmål som odlas blir främst djurfoder idag.

– Vi skulle kunna bli självförsörjande även på potatis och grönsaker. Hade vi haft en kvarn hade vi kunnat göra mer mat. Det finns kliv att ta, säger Kajsa Berggren.

Kompensationsstödet räcker inte

Förutom klimatet och en kortare odlingssäsong är utmaningen att få folk att vilja driva företag. Det är svårt att få en lönsamhet och det kompensationsstöd som finns via staten och EU räcker inte menar Kajsa Berggren.

– Det behövs mer ekonomiskt stöd från myndigheterna, säger Kajsa Berggren.

Länsstyrelsen och Region Västerbotten är två myndigheter som arbetar för att öka livsmedelsberedskapen. Bland annat genom att få fler att köpa lokalproducerad mat och stötta företagen. Men även privatpersoner bör se över sin beredskap.

– Det är en sak att ha livsmedel så du klarar dig i två veckor, men fler skulle även kunna odla mer egen mat i det lilla, potatis till exempel, säger hon.

Tonar ner utsattheten i norr

När Sveriges beredskap för att försörja befolkningen i olika delar av landet nyligen diskuterades beskrevs de norra delarna som mest utsatta. I Sveriges radios podd ”Gräns” nämndes att folk i värsta fall skulle behöva flyttas till ställen där det var lättare att försörja dem med mat.

Kajsa Berggren tonar ner den norrländska utsattheten.

– Fungerar inte transporterna? Ja, då har vi jägare, vilt och fisk. Många har bär i frysen. Jag skriver inte under på att det är vi norrlänningar som kommer ha det sämst, säger Kajsa Berggren.

Beredskapsveckan: Hur förbereder du ditt matförråd inför en kris?

Irene Pettersson • jag började odla på grund av min hälsa, men det har gjort mycket på min ekonomi också, som sjukpensionär hör man inte till arbetare, som får många fler bidrag från staten, åldern har inte heller någon betydelse, jag började när jag var nästan 60 år, man behöver då inte något gym kort i alla fall, men det handlar inte bara om att odla, du ska ta rätt på skörden, helst utan kylskåp och frys

Pinnat inlägg

Matföråd i kristider – hur tänker du?

Livsmedelsberedskapen i Västerbotten är skör. Mjölk och ost finns det gott om – men det mesta av det länsborna äter måste transporteras hit. Hur tänker du kring ditt eget matförråd i kris?

Berätta för oss i chatten.

Agnetha • Jag börjar gråta när man bygger bostäder och industrier på odlingsmark. Min morfar och mormor var nybyggare i början på 1900-talet - Vilket slit för en jordplätt att odla på. Sedan tror jag att Staten, kommuner och myndigheter inte underlättar för gemene man att äga en bit mark att odla på. Ja, hur ska man klara sig med boende och försörjning, om det blir kristid, det är ju bara inte möjligt. Det har vi detta bekvämlighetssamhälle att tacka för. Och ingen tänker längre idag. Man tröstar sig med att bekymren, då drabbar de flesta. Kristid kan vara i flera år, då hjälper inte 1 eller par veckors beredskap.

Sara • Vi ser till att våra frysar är helt fulla med mat och bröd. Vi bunkrar upp med pasta och annat som tex ris, couscous 2 gånger om året och ser alltid till att det finns hemma. Vi har mycket bönor, kikärtor och sådant hemma. Vi har mycket pastasåser och krossade tomater hemma det finns alltid hemma. Ser till att andra varor finns hemma hela tiden.
Vi har 2 stormkök och så har vi vatten dunkar hemma. Ja det är det ja kommer på nu..

Sofia • De lågavlönade och fattiga har ingen matförråd. Knappast bidragstagare som enligt riksnorm får 4000 per månad för mat, medicin, kläder, busskort, telefon m.m. kontanter inte heller - när kriget kommer så ingen kommer ihåg hur de såg ut - vi ska byta tjänster och varor då.

Patrik • Jag har grisar som är ett vandrande charkuteri samt egna höns, utöver det köpa sånt mant faktist äter

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Umeåbor om krisberedskap:"Varenda dag är en kris"

Motståndskraften hos befolkningen vid en eventuell kris behöver stärkas – det menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Umeåbor som SVT Nyheter pratat tror inte att svenskar är så bra förberedda.

– Vi är för bekväma i vardagen, säger Jasmin Forsten.

Sandra • Har man utrymme till övers i frysen eller frysboxen så är det en bra idé att frysa in vatten i petflaskor. Dels har man extra vatten för nödsituationer, men vattnet hjälper också att hålla frysen kall utifall strömmen går. Kom ihåg bara att fylla flaskorna till två tredjedelar och inte hela vägen, annars riskerar de spricka när vattnet fryser och sväller.

Anna • Har beredskapsgrejer som radio, ljus, stormkök. Saknas sovsäckar. Med maten har vi sådant som man äter annars, konserver med ärtsoppa, pasta och tomatsåser, nudlar, nötter och frön. Då äter man från det sedan ersätter man när det ätits upp och bäst före datumen förbättras.

Sandra • Istället för en större krislåda har jag tre mindre.
En som innehåller prylar: ficklampa, stormkök, nödradio, värmeljus etc.
En låda för hygien: schampo, tvål, tandkräm, bindor och trosskydd, ev läkemedel etc.
Och sist men inte minst en låda för mat som går att förvara i rumstemperatur.
Det gör det enklare att överskåda vad jag har och enklare att söka igenom när det väl behövs. Krislådan med mat är det mest basala som enkelt kan tas med om jag måste utrymma hemmet snabbt, i köket förvarar jag fler torrvaror som går att användas vid kris i första hand.

Anna Brunned • Salt och socker är det viktigaste, lika som vinäger och ättika i vårt skafferi. Har även en anteckning på insidan av skafferiet som beskriver recepten för inläggningar, saltlake mm. Allt för att minnas även när strömmen gått.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.