Lena Kättström Höök till vänster, fotograferad framför en bokhylla. Till höger: bild på en lucia med vingar som står på ett tak.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör etnologen Lena Kättström Hööks analys om varför luciatraditionen provocerar, och hur hon tror den kommer utvecklas i framtiden. Foto: SVT (arkivbild)

Etnologen Lena Kättström Höök om luciatraditionen: ”Många vill inte se förändring”

Uppdaterad
Publicerad

Luciatraditionen väcker mycket känslor. Senaste åren har traditionen debatterats mycket runt om i landet.

– Många vuxna vill att det ska vara som när de var små och vill inte se någon förändring, säger Lena Kättström Höök, etnolog med fokus på folktro och traditioner.

Luciasedens ursprung härstammar från flera epoker, platser och religioner. Det högtidliga luciatåget med vitklädd lucia och efterföljande tärnor, stjärngossar och ibland tomtar blev vanligt på 1950-talet.

Men hela luciatraditionen härstammar från medeltida karnevalliknande traditioner i västra Sverige, där killar klädde ut sig till tjejer och vice versa. Det berättar luciaexperten och etnologen Lena Kättström Höök, som skrivit boken ”Lucia i nytt ljus”.

Julen väcker känslor

– Jag skulle säga att julen väcker känslor överlag. Många vuxna vill ha det precis som när de själva var barn.

Riskerar traditionen att urvattnas när man får göra lite som man vill?

– Nej, det tycker jag inte, för det går inte att säga exakt hur lucia ska vara. Under århundradena har lucia bytt identitet och omskapats efter våra behov. Plötsligt dyker det upp nya inslag medan andra faller bort, säger Kättström Höök.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.