Arbetstidsdirektivet reglerar bland annat arbetstid, dygnsvila, raster och veckovila. Direktivet uppmärksammades efter att bland annat ambulans och räddningstjänst tvingades till schemaändringar för att Sverige inte skulle bötfällas av EU-kommissionen.
Och nu inför EU-valet har Moderaterna gått ut med att de vill skrota direktivet.
– Nu i närtid har vi fått flera exempel på att direktivet inte fungerar särskilt bra, säger Micaela Löwenhöök.
”Är en nationell kompetens”
I sina valmanifest skriver även Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de vill revidera respektive omförhandla direktivet. De övriga partierna nämner inte arbetstidsdirektivet i sina valplattformar.
Moderaternas främsta skäl till att riva upp direktivet är att de inte vill att EU sysslar med arbetsmarknadsreglerande politik.
– Vi tycker att det här är en nationell kompetens och det hör inte hemma i EU över huvud taget. Det är därför vi vill skrota det, säger Micaela Löwenhöök.
Kommissionen äger frågan
Men för att kunna riva upp arbetstidsdirektivet måste EU-kommissionen – den enda institutionen i EU-samarbetet som kan föreslå lagstiftning genom den så kallade initiativrätten – lägga fram ett förslag. Men kommissionen har inga planerar på att skrota eller revidera arbetstidsdirektivet.
”Det är upp till kommissionen att föreslå nya initiativ när den anser att det är lämpligt. Det finns för närvarande inga planer på en översyn av detta direktiv”, skriver Flora Matthaes, EU-kommissionens pressansvarige för frågor om sysselsättning och sociala frågor, i ett mejl till SVT.
Kommissionen har inga planer på att revidera direktivet. Hur ska ni då gå tillväga?
– Ja, det stämmer. Det är ytterst kommissionen som bestämmer det här. Det är ju inte en parlamentarisk fråga. Däremot är det alltid viktigt att det finns ett parlamentariskt stöd för en viljeriktning, säger Micaela Löwenhöök.
arbetstidsdirektivet
EU-direktivet föreskriver minimikrav på säkerhet och hälsa vid förläggningen av arbetstiden och omfattar bland annat minimitider för dygnsvila, veckovila och årlig semester, vidare på raster och begränsning av veckoarbetstiden.
Ett direktiv är en lag som sätter upp ett mål som ska uppnås, ett slags ramlagstiftning. Medlemsländerna avgör sedan själva vilka åtgärder som ska vidtas för att målet ska uppnås.
Arbetstidsdirektivet är bindande och medlemsstater kan dras inför EU-domstolen och tvingas betala böter om direktivet inte följs.
Källor: EUR-Lex, Riksdagen