Hör Jans Heinerud från Västerbottens museum om deras ursäkt till samerna i klippet ovan. Foto: SVT

Samiska kranier grävdes upp – länsmuseum ber om ursäkt

Uppdaterad
Publicerad

Samerna kräver nu en ursäkt av inblandade museer efter att samiska kranier grävdes upp på 1950-talet.

Västerbottens museum menar att deras arbete för samernas rättigheter och återbegravningen är en del i ursäkten.

– Vi kommer be om ursäkt och har arbetat under många år med att ge det samiska samhället en upprättelse, säger Jans Heinerud, chef för kulturmiljöavdelningen.

I början av augusti kommer kranierna att återbegravas i Lycksele och det blir den största samiska återbegravningen som skett i Sverige. Men enligt Västerbottens museum saknas fortfarande fem kranier och minst fyra skelett.

– Om vi pratar om museer som de som har gjort övergreppen och vi samer som de som blivit utsatta så måste vi få till någon typ av ursäkt från de som utfört det här mot oss, säger Mikael Jakobsson, ordförande i Lycksele sameföreningen.

Jans Heinerud på Västerbottens museum säger att de har för avsikt att dokumentera händelsen så långt det går och spåra vad som egentligen hände och varför: 

– Vi kommer sedan att beskriva för berörda och arbeta för att museet tar på sig den skuld som vi tycker att vi har för att ge det samiska samhället en upprättelse, säger han.

Ärendet föll i glömska: ”Vi fick en chock när vi öppnade lådorna”

Efter utgrävningarna på 50-talet så skickades kvarlevorna på analys till Stockholm och brevväxling mellan museerna ska ha pågått under cirka två års tid. Sen föll ärendet i glömska – och drygt 60 år senare hade Historiska museet en genomgång av magasinen och skickade tillbaka paketen.

– När vi öppnade lådorna fick vi lite av en chock. Vi hittade 25 kranier istället för det vi trodde var kanske matavfall, som exempelvis grisben, säger Jans Heinerud.

Hör museets ursäkt i klippet ovan.

Så har Västerbottens museum arbetat för samernas rättigheter

  • Sedan 25 år tillbaka har man en samisk referensgrupp vid museet, med representanter från alla sameföreningar och samebyar i länet. Museet har även arbetat nationellt och internationellt med urfolksfrågor.
  • År 2001-2002 deltog museet tillsammans med Vapstens sameföreningen kring en återbegravning av Soejvengeelle i Tärnaby. Efter det arbetade museet och den samiska referensgruppen med att arbeta fram en policy kring hanteringen av samiska föremål och samiska kvarlevor.
  • År 2013 fick Västerbottens museum ett antal kranier från Historiska museet som kom från utgrävningarna vid Gammplatsen i Lycksele. Men de packades inte upp förrän 2016, då föremålsansvarig behövde prioritera andra arbetsuppgifter och inte visste att lådorna innehöll mänskliga kvarlevor. När de upptäckte kvarlevorna tog de kontakt med Lycksele sameförening och svenska kyrkan i Lycksele för att informera och höra hur de ställde sig till en återbegravning.
  • Den 9:e augusti kommer museet att delta vid återbegravningen. De ansvar för att de mänskliga kvarlevorna paketeras och transporteras till Lycksele.

Källa: Västerbottens museum

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.