I USA pågår Chapter 11-processen för att rädda Northvolt. Företaget söker med ljus och lykta efter nya investerare med gott om pengar som vill och kan ta över.
Aktieägare bekräftar för SVT Nyheter att man gärna ser investerare med batterikunnande eftersom det varit ett av Northvolts största problem. Bland annat därför menar många bedömare att just ett kinesiskt bil- eller batteriföretag är den mest troliga lösningen.
Det är här den nya lagen från december 2023 kommer in. Lagen innebär att alla utländska investeringar i känslig svensk verksamhet ska godkännas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP).
– Man vill hindra skadlig inverkan på Sveriges säkerhet, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på ISP.
Potentiella säkerhetshot
ISP är tydliga med att lagen tillkommit för att man inte tyckte det var bra att Sverige släppt in alltför stora investeringar från vissa länder. Enhetschefen vill inte peka ut enskilda länder, men det faktum att såväl försvaret som Säpo pekat ut Ryssland, Iran och Kina som potentiella säkerhetshot för Sverige är något ISP ska ta stor hänsyn till i sina beslut.
Att Kinesiska Geely köpte hela Volvo och att Kinaföretag bygger känslig verksamhet som vindkraftsparker, är något som skedde innan den nya lagen trädde i kraft i december 2023.
– Det är inte säkert att dom skulle fått godkänt i dag, det kan man bara spekulera om, säger Lars Göran Larsson.
Över tusen ärenden
ISP ska granska investeringar i utpekade områden, bland annat försvarsmateriel, verksamhet med känsliga personuppgifter, samhällsviktig verksamhet som infrastruktur, kritiska mineraler, och ”framväxande teknologier”. Där nämns i regelverket specifikt både batterier och delar till batterier.
Förra året fick myndigheten in totalt 1 263 ärenden. De flesta passerade utan djupare analys men 5 fick först strikta villkor för investeringen, och ett ärende stoppades helt.
Det gällde det kinesiska företaget PTL, som hade långt gångna planer på en fabrik för anoder till batterier i Timrå. Där blev det nej.
Lagen om utländska direktinvesteringar
Lagen om utländska direktinvesteringar trädde i kraft 1 december 2023. Sju områden listas som särskilt känsliga, där företag själva ska anmäla till Inspektionen för strategiska produkter (ISP), och där eventuella utländska investerare måste söka om tillstånd. Det gäller följande områden:
- Försvarsmateriel.
- Säkerhetskänslig verksamhet.
- Samhällsviktig verksamhet, där inkluderas kritiskt infrastruktur och energiförsörjning.
- Personuppgifter, och känsliga lokaliseringsuppgifter.
- Kritiska råvaror- mineraler. Det gäller inte minst gruvor för en långa rad kritiska mineral.
- Framväxande teknologier, här nämns Batterier och anod- eller katod-material. Men också annan spetsteknologi inom olika områden.
- Produkter med dubbla användningsområden. Ofta civila produkter som även har viktig militär betydelse.