Samuel Sundvall, doktor i historia vid Umeå universitet, har i en avhandling undersökt flyttrender på norrländsk landsbygd de senaste 170 åren.

Där konstateras att Sverige gått från att vara ett jordbruksland till ett industriland och sedan till ett tjänstesamhälle – vilket påverkat flyttmönstren.

Flyttbidrag fick många att lämna

Utflyttningen från landsbygden ökade successivt under 1900-talet men den största flyttvågen kom i mitten på 1900-talet, då effektiviseringar av jordbruket ledde till färre arbetsmöjligheter och flyttbidrag infördes.

– Det var då mattan drogs undan helt. Folk fick betalat för att flytta, generellt kan det sägas att människor flyttade från norr till söder och från landsbygd till städer, säger Sundvall.

Norm att flytta för utbildning

När universiteten kom till blev utbildning allt viktigare och då ökade utflyttningen ytterligare.

– Det har blivit mer av en norm att gå på universitetet och därför är det nästan ofrånkomligt att folk lämnar för platser där det finns utbildning. Däremot kan man se över hur man kan få tillbaka invånarna efter avslutad utbildning, säger Sundvall.

Bidrag för att få folk att flytta till norra Sverige, är det ett sätt att vända trenden?

– Spontant kan det vara ett sätt att i stunden vända trenden, men det känns viktigare att bygga förutsättningar för att leva och bo på landsbygden på längre sikt, säger Samuel Sundvall och fortsätter:

Förlust om landsbygden dör ut

– Man måste hitta lösningar. Det är svårt för de små kommunerna att skapa egna momentum och konkurrera med utbildning och industrier vid städerna. Det måste kommunerna få hjälp med, uppifrån.

Behöver vi ha kvar landsbygden?

– Det är en fråga med väldigt mycket känslor. De flesta tycker nog att det vore en stor förlust om man lät landsbygden dö ut. Men det finns nationella behov där, både kopplat till försvaret avseende livsmedelsproduktion och energiproduktion. Där måste man se till att pengarna kommer tillbaka till bygden så att de kan satsa på fortsatt utveckling.