Larmet om radioaktivt nedfall fick västerbottningarna att sluta plocka bär och äta kött från vilda djur.

– Man hade hört och läst om kärnenergi, men att det kunde få såna stora effekter från en händelse så långt bort och drabba närområdet här var fullständigt obekant för mig, säger Sture Lövgren som är tidigare försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Familjen Lövgren hörde förstås larmet om att man skulle undvika regnvattnet och därefter bjöd sonen på en smärre chock.

– På morgonen dagen efter stod grabben som är fyra år och slickade i sig regnvattnet. Jag blev alldeles förtvivlad, berättar Sture.

Uppmanades hålla barnen från sandlådan

Han minns också hur man uppmanades att hålla barnen ifrån sandlådan.

– Man höll ju barnen från lekplatser och sånt. Men jag hörde senare att man räknat ut att det skulle krävas att de fick i sig 20 kilo sand för att det skulle uppnå riskgränsen.

Samer drabbades hårdast

När en lätt panikartad stämning spred sig blev vissa hot rejält uppblåsta. Men reellt blev hotet för samerna när myndigheterna satte gränsvärden för hur mycket cesium slaktat kött fick innehålla och bara under året för katastrofen, 1986, kasserades 27000 renkroppar.

– Det var en händelse som påverkade oss alla, framför allt samerna som fick väldiga problem.

Sammanlagt har rennäringen tagit emot över 630 miljoner kronor genom åren i stödinsatser, och tillsammans med jordbruket så har kärnkraftsolyckan kostat staten närmare 900 miljoner kronor, visar sammanställningar från Jordbruksverket och Sametinget, enligt Sveriges radio.