Forskarna har studerat förekomst av hormonernas receptormolekyler och aktivering av immunrelaterade gener i vita blodkroppar. Studierna har utförts på friska försökspersoner och patienter med virusinfektioner. Friska unga kvinnor har även följts under menstruationscykeln med upprepade provtagningar.

– Man kan säga att naturen har gett kvinnor ett visst medfött skydd mot en del svåra infektioner och att könshormoner bidrar i detta avseende. Var i menstruationscykeln kvinnan befinner sig tycks också spela roll, säger Peik Brundin, infektionsläkare och doktorand vid Umeå universitet.

I framtiden kan resultaten användas för forskning på bland annat cancer och autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatism.

– Det finns indikationer på att kvinnor har bättre motståndskraft mot infektion än män och det kan betyda att kvinnor och män kan behöva olika behandlingar. Men det är inte så att alla behandlingar fungerar bättre på till exempel kvinnor, utan det beror på vilken sorts behandling man använder sig utav om man har fördel eller nackdel beroende på kön. När det handlar om reumatism och MS har kvinnor en ökad risk som delvis kan ses som baksidan av ett starkare immunförsvar, säger Peik Brundin.

Riskfaktor att vara man med covid

Män blir påtagligt sjukare än kvinnor vid många infektionssjukdomar och när det kommer till covid-19 är män överrepresenterade på intensivvårdsavdelningarna och har klart högre dödlighet än kvinnorna. Även vid säsongsinfluensa får kvinnor i regel mildare symtom med färre sjukhusinläggningar än män.

– Coronapandemin gör detta väldigt tydligt, här är det är en riskfaktor att vara man, säger Peik Brundin.

Avhandlingen kastar nytt ljus över hur det kvinnliga könshormonet signalerar i vita blodkroppar, och hur hormonerna påverkar immunförsvaret. De viktigaste resultaten visar att ett flertal immunrelaterade gener aktiveras beroende på vilken fas i menstruationscykeln kvinnor befinner sig i, vilket stärker uppfattningen att könshormoner påverkar immunförsvaret.

– Genom att bättre förstå hur könsskillnader vid sjukdom uppkommer kan vi lära oss om män och kvinnor skulle vara gynnade av könsspecifik behandling, dosering av läkemedel eller vaccin, eller om symtombilden skiljer sig mellan könen, avslutar Peik Brundin.