I en rapport från år 2020 uppskattade EU-parlamentet att det fanns runt 30 000 lobbyister i Bryssel som försöker att påverka de politiska besluten som tas.

– Är man inte där får man inte ta del av kakan, säger Camilla Nothhaft, vid Lunds universitet som har studerat lobbyism i EU.

Lobbyism innebär att påverka en politisk beslutsprocess genom icke–institutionaliserade kanaler.

Oklart hur transparent lobbying är

Enligt Nothhaft har transparensen kring lobbying inom EU ökat kraftigt de senaste åren. Sedan 2011 har EU ett öppenhetsregister där organisationer som försöker påverka EU-beslut ska registreras – men det är frivilligt att registrera sig.

För att exempelvis få tillgång till vissa politiker måste lobbyister dock vara registrerade.

– Det har tillkommit ett flertal regleringar, men i praktiken vet vi inte hur stor effekt de faktiskt har, säger Camilla Nothhaft.

Risk att politikerna inte märker när lobbying pågår

Ännu viktigare än öppenhetsregistret och reglering av lobbying är att politikerna har hög integritet, menar hon.

– De måste klara av att hantera mängden lobbyister och klara av att hantera att ta in olika åsikter från olika sidor.

Enligt Nothhaft finns risk att politikerna inte alltid är medvetna om när lobbying bedrivs, speciellt när det sker i mer informella sammanhang som exempelvis ett restaurangbesök.

– Politikern och lobbyisten blir involverade i ett trevligt och spännande samtal som intresserar både parterna.