Det är brist på gymnasialt yrkesutbildade personer inom flera områden på arbetsmarknaden, samtidigt som det tar tid för vissa ungdomar att få jobb efter gymnasiet.

Skolverket menar i en ny rapport att utbudet på gymnasiet måste matcha arbetsmarknaden bättre.

– Det finns en rad problem med utbudet och elevers val som det ser ut idag. Inom gymnasieskolan är det för många elever som läser högskoleförberedande program och för få som läser yrkesprogram, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Färre behöver läsa högskoleinriktat

Enligt prognosen är det risk för brist på sju utbildningsgrupper för gymnasial yrkesutbildning 2035. Störst brist är det på fordonsutbildade, vård- och omsorgsutbildade samt industritekniskt utbildade.

– Utbildningssystemet måste bättra balansera utbud, elevers val och vad arbetsmarknaden efterfrågar, säger Peter Fredriksson.

Enligt Skolverket behöver färre elever läsa högskoleförberedande utbildningar som samhällsvetenskapliga och estetiska utbildningar.

Industrisatsningarna i norr påverkar

Det finns skillnader mellan länen i landet. I Västerbotten är det många unga som redan idag läser yrkesutbildningar, men andelen måste öka – speciellt med tanke på de stora industrisatsningarna i norr.

– Det är svårt att ta med Skellefteå och industriboomen i beräkningarna. Men det kommer att finnas stort behov av arbetskraft där i framtiden, säger Anders Håkansson enhetschef på Skolverket.

I videon hör du hur några ungdomar om hur de tänkte när de valde program på gymnasiet.