För drygt 60 år sedan bodde det 7664 personer i Åsele. I dag är de bara 2958. Fortsätter den utvecklingen bor det inga människor kvar i Åsele om drygt 50 år, och siffrorna är desamma för alla inlandskommuner i Västerbottens län.

– För 50 år sedan fanns det 45 levande byar i Åsele kommun. I dag är det bara 13 kvar och det kommer att bli värre, säger Rakel Johansson från Åsele.

Flyttlassen går till städer som Umeå och Stockholm med följden att servicen försämras på utflyttningsorterna. Skolor, äldrevård och affärer läggs ned, och ännu fler flyttar på grund av detta.

Kan inte stanna

– Vi kommer flytta till Bjurholm, närmare Umeå inom kort. Det går inte att bo kvar här om skolan försvinner, säger Anders Norrman som har barn i Fredrikaskolan.

Aktuellt har besökt det lilla samhället Fredrika där det som mest bodde ett par tusen människor. I dag är det bara cirka 200 kvar. Nu har nedläggningen av skolan börjat och barnfamiljerna flyr bygden.

På elektromekanikföretaget Frekab tillverkar man bland annat kablar och bygger apparatskåp. Det är ett av Fredrikas största företag med sina 10 anställda. Ägaren, Patrik Bergholm, som också har barn i skolan har även han bestämt sig för att flytta både företag och familj.

Det handlar om en nedåtgående spiral – ju fler som flyttar desto sämre blir skatteunderlaget, desto sämre blir ekonomin.

Argument för sammanslagning

– I Åsele kommun har vi gått back 12 miljoner de senaste två åren, så nu måste vi genomföra nedskärningar, säger Tommy Danielsson som är ordförande i kommunfullmäktige i Åsele. Om inget görs kommer läget bli besvärligt.

Att slå ihop flera inlandskommuner med varandra är lösningen för att effektivisera och frigöra resurser, menar många.

– Man bör göra en ordentlig kommunreform. De klarar inte av sina uppgifter helt enkelt, säger Umeås kommunalråd Lennart Holmlund (S).

Sådana reformer har genomförts i Danmark och Finland, och varit på tal i Sverige utan att det hänt något här. Holmlund tror att medborgarna inte bryr sig så mycket om kommungränserna, men att det finns ett motstånd bland makthavare i kommunerna, som han kallar ”småpåvar”.