Nästan var 20:e svensk behandlas idag för hypotyreos, en underfunktion i sköldkörteln som gör att kroppen går på lågvarv. Det är främst kvinnor som drabbas. Symtomen är många och påminner om utbrändhet, depression och klimakteriebesvär.
Standardbehandlingen med läkemedlet Levaxin hjälper de flesta, men var femte patient, eller 92 000 personer mår dåligt trots behandling. 46 000 är för sjuka för att arbeta, visar en sifo-undersökning som Sköldkörtelförbundet låtit göra.
– Den här målgruppen är extremt sjuk. Man har problem med minnet och koncentrationen, så det är svårt att läsa på och veta vad man ska säga när man kommer till doktorn, säger Jeannette Westerbergh, ordförande för Sköldkörtelsförbundet i Västerbotten som startades i slutet på januari i år.
Medicinen hjälpte inte henne
Hon är själv en av dem som standardmedicinen Levaxin inte funkat på. I flera år åt hon medicinen utan resultat. Läkarna ökade dosen, men utan förbättring. Istället har hon kämpat på egen hand för att hitta en behandling som funkat.
Nu hjälper hon andra som står hopplösa och är en av dem som står bakom kampanjen De Vårdlösa – där bland annat en namninsamling för bättre vård drivs av Sköldkörtelförbundet i Sverige.
– Min egen erfarenhet är att det varit en extremt lång kamp för att få rätt medicinering. Vi är ute efter att få en individanpassad vård. Man ska inte behöva kämpa själv. Det här ska ju vara nåt vi alla har rätt till – en bra behandling och att bli symtomfria, säger Jeannette Westerbergh.
Hypotyreos
Sköldkörteln sitter på halsens framsida och producerar hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner. Om sköldkörteln tillverkar för lite hormoner kan du få hypotyreos. Då får du låg ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv. Du kan också få hypotyreos efter att sköldkörteln har opererats bort.
Sköldkörtelns viktigaste funktion är att styra ämnesomsättningen i kroppen. Det sker genom att sköldkörteln bildar hormon som kallas tyroxin eller T4, och trijodtyronin eller T3. Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH, tyreoideastimulerande hormon, som bildas i hypofysen vid hjärnan.
Det finns flera slags hypotyreos men vanligast är att bristen på sköldkörtelhormon beror på kronisk sköldkörtelinflammation. Då påverkar immunförsvaret organen och det ger en bestående inflammation i sköldkörteln som gör att funktionen långsamt försämras.
Det krävs oftast livslång behandling med läkemedel mot hypotyreos. Hypotyreos betyder underfunktion i sköldkörteln. Kroppen går på lågvarv. I Sverige behandlades år 2018 drygt 465 000 personer för detta. Symtomen för hypotyreos är många, och sjukdomsbilden kan skilja sig från person till person.
Vanliga tecken är att man känner att ”något är fel” i kroppen, att man är utmattad och inte orkar göra saker som förr, att man har problem att hålla vikten, att man känner sig håglös och deprimerad, och att sömn inte hjälper mot tröttheten.
Hypotyreos diagnostiseras oftast i primärvården och med hjälp av blodprov. Riktlinjerna för diagnosen kan skilja sig något mellan olika landsting, eftersom det saknas en nationell standard.
Källor: 1177.se och skoldkortelforbundet.se