Umeå universitet ett av tio lärosäten som ska hitta behandlingar mot långtidscovid. Foto: SVT/Jan Färingö, EPA / TT

Umeåforskare ska undersöka effekter av covid-19

Uppdaterad
Publicerad

I fem år ska tio lärosäten runt om i världen undersöka neurologiska och psykiatriska långtidseffekter efter covid-19 infektion.

Anne-Marie Fors Connolly vid Umeå universitet leder den svenska delen av forskningen i projektet Neurocov.

– Alla olika lärosäten har olika kompetensområden och kommer att angripa detta på olika sätt. I Umeå kommer vi att använda oss av populationsdata för den svenska befolkningen för att kartlägga riskfaktorer och symtomatologi för långtidscovid.

Hon säger att man har kunnat se neurologiska och psykiatriska konsekvenser hos personer som varit sjuka i covid-19 och hoppas att projektet kommer att kunna leda till större möjligheter att behandla dessa.

– Förhoppningen är att vi ska lära oss mer, och förhoppningsvis kunna designa behandlingar till personer som är drabbade, säger Anne-Marie Fors Connolly.

Nära mellan universitet och klinik i Umeå

Varför passar det bra att bedriva den här forskningen på Umeå universitet?

– För att det är litet, man har nära till klinikerna. Jag är själv läkare och har en fot på universitetet och en på kliniken och det gör det möjligt att samarbeta. Sen är det högt i hak, vi kan prata och diskutera med varandra, säger Fors Connolly.

Projektet finansieras av EU och förutom Umeå universitet så deltar lärosäten och kliniker i Belgien, Tyskland, Finland, Italien, Nederländerna samt Israel.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.