I Västernorrland rör det sig om en fördubbling av antalet sjukfall som kopplas till stress. I Jämtlands län en drygt 50-procentig ökning. Problemen är en allvarlig signal som arbetsgivare och samhälle måste börja hantera, menar flera experter vi pratat med. På Feelgood i Sundsvall ser man ett mönster hos de som drabbas. De jobbar, nästan alla på slimmade arbetsplatser där besluten centraliserats.
Brist på kontroll
– När man jobbar hårt och inte känner att man har kontroll över sin situation då ökar stressen markant. Inte bara det att individen har lite kontroll utan själva arbetsgruppen har lite kontroll. I centraliseringen ligger att besluten läggs en bit bort från arbetstagaren och gruppen. Det kan vara en olycklig kombination. Om man sliter hårt och känner att man inte kan påverka det man gör. Och det är ganska vanligt i dag, säger företagsläkaren Martin Ingebrand på Feelgood.
– Man kör verkligen med så lite personal som man kan, säger han.
Gränslöst arbete
Ett annat problem är att dagens arbeten ofta är gränslösa. Man tar med datorn hem, har mailen i mobilen var man än går. Man får inte riktigt koppla av på fritiden. Återhämtningen blir lidande.
– Du har datorn med dig hem, du har mailen i telefonen. Du kollar av mailen även på kvällar. Många inbillar sig nog att det är bra, samtidigt får du aldrig vila från ditt arbete. Det krävs väldigt mycket tankekraft att svara på det där mailet, säger Jennie Wållström som arbetar som beteendevetare på Feelgood.
Frågan måste lyftas
Det sägs ofta vara en kombination av stress på jobbet och privat som utlöser symptomen. Men de vi pratar med understryker att det är ett allvarligt samhällsproblem, som inte individen kan lösa. Forskare, politiker och arbetsgivare måste hitta en strategi om sjukskrivningarna inte ska fortsätta eskalera, menar Per Larsson på Previa
– Och om man inte gör det så hamnar det i individens, ditt och mitt knä. Och det är ändå svårare för var och en att hitta en strategi. Men gör vi det tillsammans är vi lite smartare i regel än var och en själva. Och det saknar jag, inte minst från arbetsgivare som vi jobbar med, att man tar det på allvar, säger Per Larsson, beteendevetare hos Previa.
– Det skapas en slags paradox. Vi har väl aldrig haft mer behov av att stanna upp och reflektera samtidigt som alla tycker att vi har inte tid att stanna upp och reflektera. Och det här kan ju bli allvarligt om ingen, ellervi tillsammans inte förmår göra det. Utvecklingen rusar iväg, säger han.
Stort samhällsproblem
Sjukskrivningssiffrorna talar sitt tydliga språk. Det är ett växande problem vi har att göra med.
– Ja, det är bara att se på sjukskrivningssiffror och kostnader och lidande. Jag tror att vi alla känner någon som drabbats. Det är en väldig försämring av livskvalitet att drabbas av det här, säger läkare Martin Ingebrand.
Högpresterande individer
Läkarna och beteendevetarna tycks överens om att det är ambitiösa personer med höga krav på sig själva som drabbas av symptomen. Det parat med ett stort ansvar.
– Dels vet jag att jag har väldigt höga krav på mig själv. Och det har jag alltid haft. Det är nog den stora boven i dramat. Jag kan inte tillåta mig att misslyckas och skulle jag inte fixa det här jobbet så var det ett misslyckande. Jag hade nog svårt att hantera den tanken. Sedan var det mycket händelser privat och det var mycket på jobbet också. Man vill ju att alla ska ha det bra. Det är en svår roll som mellanchef i offentlig sektor, säger Magnus Claesson som drabbades av utmattningsdepression 2013.
Hög arbetsbelastning
Magnus Claesson jobbade som enhetschef på Sundsvalls sjukhus när han blev sjukskriven. Nu delar två personer på det chefsansvar han bar ensam. En inte ovanlig lösning säger man på Feelgood.
– Jag har färska exempel på att personen har varit sjukskriven i några månader och då ser man att företaget anställt två personer för att ersätta den. Eller så har man fått omorganisera arbetsuppgifterna, säger företagsläkare Martin Ingebrand.