Patologer är specialistläkare som utför obduktioner men som framförallt analyserar prover från kroppsdelar och tumörer. Precis som för 100 år sedan är mikroskopet patologens viktigaste verktyg.

– Vi är cirka 300 heltider i landet men vi borde vara 400. Vi har ingen marginal, vi har inga extra resurser, säger Irina Alafuzoff, ordförande i Svensk förening för patologi.

Bristande rekrytering

Sjukvården har förlitat sig på en trygg stomme av patologer födda på 40-talet som nu håller på att lämna ett tomrum efter sig. Bristen leder nu till att många cancerpatienter får vänta otillåtet länge på besked om sin sjukdom.

– Vårdprogrammen stipulerar att olika former av cancerprover ska besvaras inom en viss tid. Vi gör allt vi kan men ibland klarar vi det ändå inte, säger Irina Alafuzoff.

Hot mot patientsäkerheten

Den höga arbetsbelastningen innebär stress och kan få konsekvenser för både personal och patienter.

– Man kan hamna i situationer där man kan göra felbedöningar. När man är stressad så sker fel, det måste man vara medveten om, säger Irina Alafuzoff.

Utvecklingen stannar av

Även om mikroskopen finns kvar så sker en hisnande utveckling inom patologin, men också den hotas av patologbristen. Dagens arbetssätt baserar sig till stor del på den forskning som gjorde för 10-20 år sedan, nu hinner man knappt forska.

– Det är ett allvarligt problem. Vi är väldigt måna om att utveckla nya sätt att behandla och diagnostisera patienterna, men utan tillräckliga resurser hinner vi inte med den utvecklingen, säger branschföreträdaren Irina Alafuzoff.