Varje år betalar Sundsvalls kommun ut cirka 30 miljoner kronor i föreningsbidrag.
Handläggningen sker främst genom Föreningsbyrån, en avdelning under kultur- och fritidsförvaltningen som har tre handläggare.
Brist på kontroller hos andra myndigheter
Men kommunen kontrollerar inte om föreningen, eller dess företrädare, förekommer hos Skatteverket eller Kronofogden, står det i revisionsrapporten.
– Det har varit bristfälligt, säger kommunrevisionens Rodney Engström (M).
Javascript är avstängt
Ska upptäcka risk för välfärdsbedrägerier
Det är revisionsfirman KPMG som gjort granskningen på uppdrag av kommunrevisionen. Fokus har varit att upptäcka risk för välfärdsbedrägerier. Något en statlig utredning varnade för redan 2020.
Niklas Evaldsson (V), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, anser att kontrollen redan är god och att det inte är försvarbart att lägga mer resurser på det
Missar varningssignaler
I rapporten framgår att det också finns andra varningssignaler att vara vaksam på. Men inte heller de kontrollerna verkar göras.
”Vi har inte heller uppfattat att vissa företeelser, till exempel många styrelsebyten, skulle tolkas som en signal på ökad risk för välfärdsbrott.”
Revisorerna noterar att viss kontroll görs men eftersom flera av kontrollerna inte dokumenteras är det svårt att bedöma effekten av dem.
VAD ÄR VÄLFÄRDSBEDRÄGERIER?
De senaste tjugo åren har risken för välfärdsbrott ökat i Sverige. Det kan handla om sofistikerat och medvetet missbruk av välfärdssystemen.
Faktorer som spelar in är:
- Digitaliseringen av välfärden
- Ökad rörlighet av arbetskraft
- Fler privata utförare i välfärdssystemen
Sveriges kommuner och regioner, SKR, definierar ett välfärdsbrott som att en extern aktör – företag eller privatperson – otillbörligen nyttjar kommunala medel för egen vinning.
Källa: Statens offentliga utredningar, SOU 2020:35
