I lördags intog den nynazistiska Svenska motståndsrörelsen Storgatan i Sundsvall.
Ett tiotal högerextrema personer höll ett anförande om sina nazistiska ideologier samtidigt som man delade ut flygblad.
Trots att gruppen inte hade något demonstrationstillstånd från polisen lät polispatrullerna nazistgruppen fortsätta propagera.
– Det är egentligen ett ganska normalt förarande. För vi gör en bedömning. Det ska mycket till innan vi kan upplösa en allmän sammankost, en demonstration. Vi ingriper inte mot deras åsikter, utan vi ingriper ju om det begås några speciella brott under själva demonstrationen. Annars får man hålla sin demonstration, men man blir rapporterad för brott mot ordningslagen, säger Robert Svedberg, chef för ingripandeenheten på polisen i Sundsvall.
Men nu poliseranmäler en person polismyndigheten för att de inte stoppade den olagliga demonstrationen. Och huruvida händelsen skulle ha anmälts som hets mot folkgrupp eller inte, låter tryckfrihetsexperten och juristen Percy Bratt vara osagt.
Men däremot menar han att inga grupper ska kunna demonstrera utan polisens tillstånd.
– Jag tycker att det finns stöd för att de skulle ha stoppats. För även om det hade varit MUF eller SSU eller någon annan som hade demonstrerat utan tillstånd så blir det ju samma sak på något sätt. Då är det ju det man ska slå ned på, inte att de är rasister så att säga. Och en annan sak som är viktig är att hets mot folkgrupp, tittar man på den bestämmelsen så är den oerhört vid och omfattande. Men i praxis är den väldigt skiftande. Och poliser som står i en pågående demonstration ska då avgöra vad som är hets mot folkgrupp, det är jättesvåra frågor. Så allt det där talar för att man bör tillsätta en statlig utredning, tycker jag, säger Percy Bratt.
SVT Mittnytt: Men Svenska motståndsrörelsen är ju klassad som en nazistorganisation. Ska sådana grupper få sprida sin propaganda fritt på det här viset?
– Ja, det är ju så att man har rätt att demonsterra och tala om vad man tycker och tänker, säger Robert Svedberg.
SVT Mittnytt: Men var går gränsen för vad man tycker och tänker och när blir det hets mot folkgrupp?
– Det kan ju som du säger bli brottsrubriceringar, men då har vi alltid policyn att ingripa med de lindrigaste medlen vi kan. Gör demonstrationsdeltagare sig skyldiga till brott, då har vi den delen, att ta person för person, att hantera det på plats. Har vi ordningstörningar i en demonstration så måste vi hantera det. Det är alltid att vi ska ingå med lindrigare åtgärder innan vi upplöser något, säger Robert Svedberg.