– Det är väldigt illa att vi har så här långa handläggningstider. Det är någonting som vi verkligen är ledsna för. Vi jobbar hela tiden med att försöka förenkla och snabba på de här processerna. Vi har också anställt fler handläggare, säger Birgitta Lind, tillförordnad enhetschef på avdelningen för tillståndsprövning på Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Många ändrar inriktning
Väntetiden för beslut har aldrig varit så långa tidigare. De ansökningar som nu behandlas vad det gäller behandlingshem för ungdomar med beroende- och eller missbruksproblematik är de som lämnades in i augusti förra året. Ansökan för behandlingshemmet i Naggen borde snart vara på tur.
– Det ligger hos en handläggare för utredning. Inom någon vecka borde handläggaren ha gått igenom ansökan och skickat kompletteringsfrågor om det finns sådana, säger Birgitta Lind.
Anledningen till de långa köerna är, enligt Birgitta Lind, efterdyningarna från flyktingsituationen som var 2015.
– Många som öppnade HVB-hem då för ensamkommande får inte några barn till sina boenden och då kommer de in med ansökningar om ändrad inriktning, säger Birgitta Lind.
”Övermättad marknad”
Precis som i fallet med Klintbackagården i Naggen är det många boenden som lämnat in ansökningar om att skifta verksamhet från boende för ensamkommande barn till behandlingshem för ungdomar med missbruks- och beroendeproblematik. Det i sin tur innebär att utbudet av behandlingshem har blivit större än efterfrågan.
– Det är en övermättad marknad. Det är många som ringer och frågar, när får vi våra barn? Det kommer inga barn, säger Birgitta Lind.
Stödboenden prioriteras
IVO har 1.500 ärenden som ligger och väntar på handläggare. På uppdrag av regeringen är det nu stödboenden som prioriteras, eftersom det är där bristen finns.
– Stödboenden är ett mera eget boende, en egen lägenhet eller typ en studentkorridor. Det är inte samma personalstöd och det gäller från 16-21 år, säger Birgitta Lind.
De som har tillstånd att bedriva HVB-hem har svårt att byta inriktning från det boendet till ett stödboende.
– Där ska alla ha eget kök , laga sin egen mat och det är inte samma bemanning med personal, säger Birgitta Lind.