Hon är docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet och en av landets främsta experter på området. Hon har studerat föräldrar med intellektuella begåvningshinder för Socialstyrelsens räkning och är kritisk till den utvärdering som ledde till att Felix omhändertogs av socialtjänsten i Sundsvall.
Fördomar
Mikaela Starke anser att utredningen är delvis tendentlös och hon antyder en rättsosäkerhet i rättsprocessen. Hon anser att utredningen som ledde till omhändertagande tenderar att snarare lyfta fram föräldrarnas oförmågor än deras förmågor. Hon tror att det hör samman med att föräldrarna har ett intellektuellt begåvningshandikapp.
– Det finns en negativt attityd till föräldrar med begåvningshinder. Vi hittar den i samhället i stort, vi hittar den bland allmänheten och även bland professionella i socialtjänsten. Det görs en för snabb bedömning att dom här föräldrarna per definition inte kommer att klara av att vara föräldrar och det vet vi, så är det inte.
– Med de omdömen som gjorts om de här föräldrarna har dom inte fått möjligheten. När jag läser utredningen får jag intrycket av att det finns en hypotes om att det inte kommer att fungera och den hypotesen bekräftas hela tiden i utredningen.
Finns stödprogram
Själv är hon stark förespråkare för stödprogram till föräldrar med intellektuella funktionshinder. Hon menar att det kunde ha fungerat i fallet med Felix och hans föräldrar. Hon hänvisar främst till en evidensbaserad metod som utvecklats i Australien och som bygger på 25 års erfarenhet.
– Eftersom föräldrar efterlyst stöd och hjälp tror jag att det program jag har erfarenhet av kunde ha fungerat alldeles utmärkt.
Det finns ingen garanti att det skulle ha fungerat. Vad som däremot är klart är att socialtjänsten aldrig provade några alternativa vägar till ett tvångsomhändertagande. Socialtjänstens utredare ansåg att institutionsboende för familjen var uteslutet och att annat stöd skulle bli alltför omfattande och resurskrävande.
Sedan beslutet om ett tvångsomhändertagande fattats har också umgänget mellan föräldrarna och deras barn successivt minskats från i början fyra timmar till två timmar var fjortonde dag. De har fått beskedet att Felix inte ska knyta an till sina biologiska föräldrar och idag kämpar deför mer umgänge med sitt barn.
Minskat umgänge
När SVT Västernorrland ber Mikaela Starke att kommentera det minskade umgänget ställer hon sig frågande till bakgrunden. Enligt Mikaela Starke krävs mycket starka skäl för att inskränka umgänget mellan ett barn och dess föräldrar.
– Det antyder ett förfärligt föräldrarskap. Men det kan också röra sig om ett föräldrarskap som det finns en massa tyckanden omkring vilket innebär också att föräldrarna inte får en möjlighet att jobba med sin relation till barnet, säger hon.
SVT: Kan det vara så att socialtjänsten gör fel?
– Ja, så kan det absolut vara. Om det är så att barnet inte far illa i mötet kan det röra sig om tyckanden.
Inget i den dokumentation som SVT tagit del av tyder på att Felix skulle fara illa i mötet med sina föräldrar i samband med umgänget. Däremot uppger socialtjänsten att man har samarbetssvårigheter med föräldrarna.