Genom djupintervjuer med sex elever i årskurs nio har forskaren Ingela Åhslund vid Mittuniversitetet kunnat hitta nycklar till att förstå tankar och känslor kring omfattande och långvarig skolfrånvaro. 

– Det är mycket skam, skuld och förlorade relationer. Barn tar på sig väldigt mycket ansvar för det som händer, säger hon.

Barn med diagnoser vanligt

Flera tidigare studier visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och framförallt autism, är överrepresenterade bland de elever som benämns skolfrånvarande. Men liten del av forskningen på området har handlat om barnens upplevelse. Det vill Ingela Åhslund ändra på.

– Jag tycker att de hade väldigt viktiga saker att säga. Det som framkom hos samtliga var att problemen startade i övergången mellan låg- och mellanstadiet.

Andra barn och nya lärare oroar

– Flera hade älskat att gå i skolan och att ha en lärare. Men i årskurs fyra blev de andra barnen så stora och betedde sig på ett sätt som de inte förstod och på mellanstadiet fick de flera olika lärare.

I studien har tre flickor och tre pojkar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som autism eller adhd, medverkat. Några hade också utvecklat social fobi. Studien är gjord i en mindre kommun i mellersta Sverige.

– De jag intervjuade var med i ett projekt där de flesta i slutändan blev behöriga att söka in till gymnasiet. Nyckeln var relationer, berättar Ingela Åshlund.

I videon redogör Ingela Åhslund för vad som framkom i mötet med eleverna.