Sonen som är 13 fick allt svårare att gå in på skolan. Begåvningsmässigt har han inga svårigheter.
Skolan har försökt att anpassa undervisningen och kommunens närvaroteam fanns med och stöttade. För ett och ett halvt år sedan fick sonen diagnosen adhd.
– Anpassningar har gjorts på skolan. Närvaroteamet hade stor erfarenhet och hade jobbat med det här i många år. Men anpassningarna i skolan är inte tillräckliga för vår son. Skolan säger att de har gjort allt de kan. Vad ska jag som förälder göra om inte heller resursskolor finns?
Närvaroteamet las ned
Men under 2021 beslutade politikerna i Sundsvall att närvaroteamet skulle läggas ned. Teamet var en stödfunktion till alla skolor i kommunen och uppdraget var att tillsammans med elev, familj och skola hitta nya perspektiv för att få eleven tillbaka till skolan.
– Nu ligger allt ansvar på varje enskild skola. Från politisk håll vill man att kompetensen ska finnas på varje skola. Men jag är rädd att kompetensen utarmas.
Förälder blir koordinator
Hon menar också att samordningen mellan olika instanser, som socialtjänst, skola och barn- och ungdomspsykiatri brister. Därmed läggs stort ansvar på föräldrarna för att saker inte ska hamna ”mellan stolarna”. I vissa kommuner finns särskilda koordinatorer, men inte i Sundsvall.
– Vi föräldrar ska hålla i alla trådar, ringa och samordna och få ihop allting. Föräldern blir som en koordinator.
Hon tycker också att man borde diskutera behovet av resursskolor. En resursskola är en skola för elever som inte kan delta i ordinarie undervisning. I Västernorrland finns bara en sådan skola och den finns i Örnsköldsvik. Men Ånge planerar att öppna en nästa år.
