Stäng
Västernorrland

Stora koldioxidutsläpp från svensk torvmark: ”Det här kan vi stoppa direkt”

Uppdaterad
Publicerad

Torvrik mark i Sverige släpper ut lika mycket koldioxid som alla svenska personbilar tillsammans. Och lösningen för att stoppa klimatboven är enkel, menar experter.

Trots det är intresset för att återställa torvmarker till våtmarker litet – och pengarna som finns utnyttjas inte.

Paulina Enoksson på Skogsstyrelsen i Härnösand bedriver uppsökande verksamhet och letar efter möjliga våtmarksprojekt i skog och mark.

– Vi kan stoppa de här utsläppen direkt, säger Paulina Enoksson.

Och enligt experterna är det ingen stor eller kostsam åtgärd som behövs.

– Det finns en stor möjlighet att göra en jättestor klimatnytta om man äger en dikad näringsrik torvmark, konstaterar Paulina Enoksson.

Intresset ökar i södra Sverige

Nyligen presenterade regeringen återställning av torvmark till våtmarker som en av sina viktigaste klimatåtgärder på kort sikt. Satsningen innebar att anslaget permanentas på 200 miljoner per år i budgeten. Samtidigt var intresset från markägarna litet. Under 2021 användes bara 123 av de 295 miljoner kronor som då fanns för restaurering.

Risk för värdeminskning och administration skrämmer markägare och hittills har få varit intresserade. Men Paulina Enoksson tycker sig trots allt se en förändring.

– Det kommer in intresseanmälningar från markägare, framförallt i södra Sverige, berättar hon.

Stora markytor kan återställas

Torrläggningen av torvrika våtmarker genom utdikning pågick ända fram till 90-talet för att skapa mer produktiv skogs- och jordbruksmark. I dag finns 100 000 hektar skogsmark som går att återställa, vilket motsvarar lite drygt Ölands yta. Dessutom finns 10 000 hektar jordbruksmark där koldioxidutsläpp också kan stoppas.

Varför släpper torvmarkerna ut koldioxid? Och hur går det till att stoppa utsläppen? Svaren får du i klippet nedan:

Återvätning av torvmark

Att återväta torvmark är en kostnadseffektiv metod för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Fram till 2045 kan upp till 110 000 hektar återvätas i Sverige. Av det är 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar jordbruksmark. Det skulle minska Sveriges utsläpp av koldioxidekvivalenter med 1 miljon ton.

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser uppgick under 2021 till 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Kostnaden för den här åtgärden varierar mellan 200 och 400 kronor per ton koldioxidekvivalent.

Källa: SOU 2020:4 Vägen till en klimatpositiv framtid samt Naturvårdsverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.