Syftet är att sänka koldioxidutsläppen som dikade våtmarker läcker. Men också att värna biologisk mångfald, minska övergödning och bidra till en bättre vattenhushållning.
– Det är ett positivt besked att man fortsätter det våtmarksarbete som pågår. Anläggning och restaurering har många positiva effekter, inte minst för klimatet, säger Anna Karin Nyström, enhetschef för Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.
Permanent stöd
Den tidigare regeringen avsatte 350 miljoner 2021 och 325 miljoner 2022 till våtmarksprojekt. Sen minskades potten till 100 miljoner för 2023. Det innebär att det kommer finnas 300 miljoner till våtmarkprojekt nästa år. Därefter blir stödet permanent 200 miljoner per år.
Men miljö- och klimatministern Romina Pourmokhtari kan inte svara på hur mycket pengarna kommer bidra till att minska utsläppen per år.
– Det beror på hur stor area våtmarken täcker. Det beror också på hur många som är villiga att upplåta marken så det är lite svårt att förutspå, säger Romina Pourmokhtari.
Anna Karin Nyström på Naturvårdsverket tycker det är bra att de avsatta pengarna blir permanenta.
– Det behövs kontinuitet, bland annat för att det kan ta lite tid att få med sig markägare på tåget.
Antalet våtmarker har minskat kraftigt
Under det senaste seklet har antalet våtmarker i Sverige minskat kraftigt. Marken dikas ut och torrläggs för att kunna användas som jordbruks- och skogsmark.
När man dikar ut en våtmark blir den våta jorden torr och syre kommer åt torven. Torv består ungefär till hälften av kol och när den bryts ner avger den koldioxid och lustgas.
Utsläpp från våtmarker som har dikats ut står för 20 procent av Sveriges totala klimatutsläpp – lika mycket som personbilstrafiken.
