En del gillar den inte alls. Andra längtar efter det gräddiga bakverket och vill gärna äta den i varm mjölk, så kallad hetvägg.
– Det är krämigheten och konsistensen, förklarar Wichitsin Sinonngam när han beskriver vad han gillar med den klassiska semlan.
Den ursprungliga semlan med grädde, mandelmassa och florsocker blev vanlig under mitten av 1900-talet.
SVT besökte macken och bageriet i Härnösand som har helt olika filosofi vad gäller försäljningen av semlor.
Men nu finns uppstickare med smak av äpple, hallon, lakrits och salt karamell, bland annat.
Åsikterna går isär, det framgår i videon där vi frågar:
- Hur äter du din semla?
- Vilken är din favorit?
- Vilka smakar vill du se på en ny semla?
– Om man tillsätter syrlighet kan det vara ett bra alternativ. Som typ kiwi eller något sådant, säger Wichitsin Sinonngam.
VAD ÄR FETTISDAGEN?
Fettisdagen är den dag då vi av tradition äter semla, även kallad fastlagsbulle. Förr var det här sista chansen att få äta gott innan fastan som börjar dagen efter, på askonsdagen.
Fastlagen är tre festdagar innan fastan börjar.
De tre dagarna innan fastan består av fastlagssöndag (fläsksöndag), blåmåndag och fettisdag.
Ordet fastlag har vi fått från lågtyska vastel-avent, ordagrant ’faste-afton’.
Vitmat för att stå sig
I våra dagar är fettisdagen en gräddig högtid för semmelälskare och det är ett direkt arv från den katolska fastlagen där man alltså passade på att äta mycket och gott dagarna innan fastan började.
För att stå sig skulle man passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.
Vår tids semla kom på bordet först under 1900-talet.
I folktron var fettisdagen också en bra dag att spå väder.
källa: Nordiska Muséet ,Svenska Kyrkan och Institutet för språk och folkminnen