Justitieombudsman Per Lennerbrant som har granskat hanteringen av Swishlistan anser att åklagaren gjorde rätt i att ha med för- och efternamn på betalningsavsändarna, som blev kända efter att förundersökningen i det första stora gängmålet blev offentligt förra året.

I granskningen har han vägt ihop de olika intressen som finns i en brottsmålsprocess, mot varandra. Dels åklagarens intresse för att kunna lägga fram den bevisning som han eller hon tycker krävs, dels den misstänktes rätt att kunna försvara sig, men också andra intressen när det gäller skyddet för den personliga integriteten.

– Jag ser därför ingen anledning till att kritisera åklagaren för det här, säger Per Lennerbrant.

Vad får det här beslutet för betydelse framåt i liknande ärenden?

– Framför allt tänker jag att en åklagare eller en annan undersökningsledare verkligen måste tänka efter noga. Måste alla uppgifter vara med eller kan jag presentera materialet på ett mindre integritetskänsligt sätt? Kanske att man maskerar namnuppgifter eller delar av dem, så man inte slentrianmässigt tar in integritetskänsliga uppgifter i ett förundersökningsprotokoll.

100-talet namn fanns med på listan

På den så kallade swishlistan fanns namn på hundratals privatpersoner, de flesta från Sundsvallsområdet, som gjort swishinbetalningar till en 28-årig man som dömts för grovt narkotikabrott i ett av de stora gängmålen i Sundsvall.

Fem av dem åtalades och i mars kom första domen mot en man i 30-årsåldern som frikändes helt, efter att ha varit åtalad misstänkt för narkotikabrott. Sundsvalls tingsrätt ansåg då inte att det fanns nog med bevisning till stöd för flera av åklagarens påståenden.

Hör justitieombudsmannen Per Lennerbrant berätta varför han inte anser att åklagaren gjort fel, i klippet ovan.