Regeringens särskilda utredare har ställt frågan till berörda kommuner och län. Investeringen på drygt 30 miljarder skulle underlättas om det tillkommer lokala pengar.
– Vi har svarat att vi inte omedelbart ser någon anledning att bidra till finansieringen. Om järnvägsutbyggnaden får till följd att kommunerna får tillgång till ny mark kan det finnas skäl att bidra med finansiering. I praktiken handlar det om vinster som kan omsättas i kronor och ören för vår del och det kan vi inte se att det kommer att ske i det här fallet, säger kommunalrådet i Sundsvall, Peder Björk (S).
Sundsvallsbron avskräcker?
Det är inte första gången Sundsvalls kommun ställs inför frågan. Kommunen bidrog med pengar till Sundsvallsbron som senare, efter lång debatt och beskyllningar mot Trafikverket för avtalsbrott, blev avgiftsbelagd.
SVT: Är det erfarenheterna efter Sundsvallsbron som avskräcker?
– Medfinansiering har en del inbyggda problem samtidigt ska man ha respekt för det uppdrag som regeringens utredare har, men redan nu har vi sagt att det blir svårt för oss att bidra, säger Björk.
Såväl Västernorrland som Gävleborg och berörda kommuner är inne i ett intensivt skede för att få igång investeringen på Ostkustbanan.
Påtryckningar på flera fronter
Nyligen var en delegation i Bryssel för att driva på projektet på EU-nivå, och för ett par veckor sedan var det en träff med den särskilda utredare som regeringen tillsatt för att finansiera den fortsatta utbyggnaden av järnväg i Sverige.
Sverigeförhandlingen, som uppdraget heter, syftar till att bygga nya höghastighetsbanor mellan Stockholm, Göteborg och Malmö men har också ett uppdrag pröva förutsättningar för utbyggnaden av järnväg i norra Sverige.
”Betydande” belopp väntas
I uppdraget framhålls att utbyggnaden i norra Sverige ska ha ett ”betydande inslag av medfinansiering” från näringsliv, kommuner och regioner.
Om Peder Björks skeptiska hållning i finansieringsfrågan är ett förhandlingsutspel vill han inte kommentera.
Målsättningen är att utbyggnaden av dubbelspår ska stå klar 2035.