Exempel på fluorvalla Foto: Claudio Bresciani, TT

Kemikalieinspektionen: Undvik fluorvallor

Uppdaterad
Publicerad

Kemikalieinspektionen varnar för fluorvallorna som innehåller hälsovådliga ämnen.

På Kemikalieinspektionen har man tittat närmare på riskerna med skidvallor och tycker att man om möjligt ska undvika fluorvallor.

– Det är de som är mest skadliga. Moderna skidvallor innehåller perflourerade ämnen och har egenskaper som vi är bekymrade över, säger Daniel Borg som är toxikolog på Kemikalieinspektionen.

Giftiga ämnen

Ämnena som finns i vallan är svårnedbrytbara och kan ansamlas i levande organismer, inklusive människor och har visat sig vara giftiga när man gjort studier på djur.

– På sikt är det här ämnen som kan ge hälsoeffekter, förklarar Daniel Borg.

Cancerframkallande

Ett ämne som finns i skidvallan är PFOA som är klassat som cancerframkallande och reproduktionsstörande. Enligt Kemikalieinspektionen kan den som vallar med fluorvallor drabbas av så kallad fluorfrossa, ett feberliknande tillstånd som kan hålla i sig upp till ett dygn.

– Man ska se till att ha så bra ventilation som möjligt och andas in så lite som möjligt, gärna valla utomhus eller ha fönster eller någon dörr öppen när man vallar, menar Daniel Borg som trots allt inte tycker att de som utsatt sig för vallor ska vara direkt oroliga.

Oklart innehåll

– Nej, det skulle jag inte vara, vi vet att professionella skidvallare har högre halter av de här ämnena i blodet än normalbefolkningen men ändå inte så höga att man ska vara bekymrad, säger han men påpekar samtidigt att man inte riktigt vet vad som finns i vallorna.

– Det är bara industrin som vet, det är företagshemligheter som vi sällan får ta del av, de går lite under radarn och det är tyvärr så att vi inte har koll på allt, konstaterar Daniel Borg.

Högfluorerade ämnen

Högfluorerade ämnen, eller PFAS som de också kallas, kan finnas i impreg­nerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläcknings­skum. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronik­industrin. De högfluorerade ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. De används i låga halter i många produkter.

Det finns hundratals olika perfluorerade ämnen. Ämnena tillhör de som är absolut mest svårnedbrytbara i naturen. Studier visar att nivåerna av ämnena ökar i sälar, renar och isbjörnar i Arktis. De har också hittats i låga nivåer i blodet hos människor. Det är främst via livsmedel  som fisk och i vissa fall dricksvatten som vi får i oss högfluorerade ämnen. PFOS och PFOA är de vanligaste.

Det finns idag inga rättsligt bindande gränsvärden högfluorerade ämnen i dricksvatten, men Livsmedelsverket har tagit fram åtgärdsgränser för att dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter som undersöker halterna ska kunna avgöra om de innebär någon fara för hälsan. För andra livsmedel finns EU-gränsvärden, så kallat tolerabelt dagligt intag (TDI), för PFOS och PFOA.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS och ämnen som kan brytas ner till PFOS i de flesta kemiska produkter och varor.

Källa: Kemikalieinspektionen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.