Madelene Osunde Källström blev sjuk i covid-19 i mitten av april och efter några veckor var hon så dålig att hon fick föras i ambulans till Sollefteå sjukhus. Hon var uttorkad och undernärd efter att ha varit för sjuk för att kunna äta och dricka tillräckligt.

Fem månader efter insjuknandet är hon ännu inte återställd.

– Jag har fortfarande pirrningar och smärta både i bröstet och armen, ingen känsel i stortån, en natt vaknade jag av att det var som blixtar i höger öga. Det är många olika symptom, ibland kommer det bara som hjärtklappning.

Sålt huset och flyttar till lägenhet

Madelenes besvär har gjort att hon och maken Uyi Osunde, som också varit svårt sjuk i covid-19, tagit beslutet att sälja huset i Nyland och istället flytta till en lägenhet som kräver mindre arbete.

– Det är mycket att göra när man har hus, underhålla och klippa gräs. I och med nervsmärtorna och tröttheten så orkar jag inte, säger Madelene, som nu är tillbaka på jobbet inom äldreomsorgen.

Kunskapen om de långsiktiga hälsoeffekterna av covid-19 är begränsade. Samtidigt visar en undersökning från Novus att det kan vara så många som 150 000 personer som är långtidssjuka i covid-19.

Utredning pågår nationellt

Under hösten ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, på uppdrag av regeringen, utreda vilka symptom som är typiska för långtidssjuka i covid-19 och vilken behandling som är bäst.

– Jag klandrar ingen läkare som inte kan säga vad det är. Men man känner ju kroppen själv, att viruset går utefter nerver, muskler och hjärta. Jag har alltid varit en frisk person som sportat, tränar och ätit sunt, säger Madelene Osunde Källström.

Hon konstaterar att det finns ett stort behov av information och stöd hos de som har långvariga besvär efter covid-19.

– Jag önskar att jag kunde hjälpa andra, det är många som mår så här. Sen tycker jag att det borde finnas någon stödgrupp som vi kan vända oss till. Och att läkare och forskare kan använda sig av oss och våra erfarenheter om vi har kraft och styrka.