Han hade ställt i ordning sin laptop och hämtade sitt morgonkaffe. Så långt var allt som vanligt. Efter en stund stod kollegorna och tittade ut. Något fruktansvärt hade hänt.

– Det jag minns var kontrasterna mellan tystnaden där jag stod innanför tjocka glas och ljudnivån när jag sedan kom ut i kalabaliken. Det är som att stå med ljudet avstängt och titta på det som händer. Overkligt.

Kaos och förvirring

Han skulle nu ta sig ut från femtonde våningen.

– Det var kaos och förvirring. Jag ville hem och blev också rädd.

Klump i magen

Han tog sig ut från byggnaden och gick väserut mot Battery Park och sedan norrut på Manhattan. Där på avstånd såg han byggnaderna kollapsa.

– Jag såg när första skrapan föll och då fick jag en klump i magen eftersom jag visste hur många som jobbade i huset och hur många i räddningspersonalen som kommit dit.