Just nu är det Malin Lindström-fallet som är prio ett för kalla fallutredarna i polisens region Nord. Men därefter väntar ett rejält omtag med dubbelmordet i Brattås. Det bekräftar utredaren Ola Ehrenberg.

– Det är ju en enorm mängd material att gå igenom, och det måste vi förstås göra först. Men det finns en del intressanta ingångar i ärendet. Bland annat då en dna-profil, säger han.

Familjesök

En manlig dna-profil togs fram för några år sedan i Brattåsärendet. Via så kallat familjesök – där den fastställda dna-profilen körs mot polisens dna-register – har profilen kunnat härledas till ett 20-tal personer där man kan se att det säkrade dna:t på brottsplatsen starkt påminner om dna:t för dessa personers allra närmaste släktingar.

Men någon träff utifrån dna-profilen har det inte blivit hittills. Det som görs nu är att det här 20-talet personers närmast anhöriga ska kollas upp – vad de kan ha haft för sig vid tidpunkten för mordet till exempel. Därefter bedöms om de ska dna-testas, för att på så sätt eventuellt kunna avföra dem från utredningen.

Nämnas bör att polisen inte kan tvinga personer som inte är delgivna misstanke för brott att dna-testas.

Nära 800 har topsats

Släktforskning med hjälp av dna har det tidigare knutits förhoppningar till i utredningen. Släktforskaren Peter Sjölund från Älandsbro var till exempel med och löste det tidigare ouppklarade dubbelmordet i Linköping 2004 med hjälp av metoden.

Men användandet av metoden i mordutredningar har sedan dess – åtminstone tillfälligt – stoppats av Integritetsskyddsmyndigheten, och nu krävs en lagändring för en fortsättning. Det skulle kunna bli aktuellt tidigast i höst.

I Brattåsutredningen har totalt närmare 800 personer dna-testats under åren, utan resultat. Men polisen tror att det dna man funnit i Brattås är gärningsmannens, även om det inte är 100 procent säkerställt.

– Omständigheterna kring fyndet och själva sammanhanget gör det intressant, och vi anser att det kan sättas i samband med gärningen, säger Ola Ehrenberg.