Förbundet vill höja kunskapen om hjärnskakningar både bland ryttare och tävlingspersonal. Det handlar också om att förändra gamla kulturer och förhållningssätt.
– Många av oss framför allt i den äldre generationen är uppvuxna med att man ska ramla av hundra gånger innan man är en riktig ryttare och att man ska upp på hästen igen snabbt så att man inte blir rädd, säger Margareta Eriksson Bech, hopptränare och före detta tävlingsryttare från Örnsköldsvik.
– Jag kan bara se på mig själv. Jag har under många år jobbat heltid som ryttare: har man ramlat av en häst på förmiddagen och har fem, sex kvar att rida, då tar man en tablett och så kör man på.
Minnesluckor, huvudvärk och förvirring
Emma Lund, tävlingsryttare i Örnsköldsviksortens ryttarklubb, har drabbats av flera hjärnskakningar och har nu bytt hoppning mot dressyr för att minska olycksrisken.
– Veckorna efter hjärnskakningen har man ju haft ont i huvudet, dåligt minne, minnesluckor, man är förvirrad. Det var ingen som pratade om riskerna och vad som kunde hända och hur länge jag skulle vila och när jag kunde börja rida igen, konstaterar hon.
Skärpta regler från årsskiftet
Margareta Rödén är läkare och sitter i förbundets säkerhetsutskott. Hon har jobbat fram den nya rehabiliteringstrappan i samarbete med bland andra hockey- och fotbollförbundet och har även varit med och tagit fram de nya tävlingsreglerna: ramlar man av och får hjärnskakning i samband med tävling får man inte tävla på minst en vecka.
– Vi ser ofta på tävling att man har flera hästar och att om man ramlar av den ena och inte får starta med den då kliver man upp på den andra och tävlar. Och man är inte i skick. Man har sämre beslutsförmåga, sämre balans, man ska inte tävla, utan vara rädd om den enda hjärnan man har.
Kvarstående men: sömnstörningar och depressioner
Förbundets åtgärder gör mot bakgrund av de allvarliga konsekvenser som hjärnskakningar kan ge.
– Får man upprepade hjärnskakningar har man sett, framför allt inom amerikansk fotboll i USA, men också hockey och fotboll i Sverige, att man får kvarstående men. Man kan få huvudvärk, sömnstörningar, depressioner – det är inget att leka med, säger Margareta Rödén.
– Det här är väldigt välkommet. Jag hoppas att vi tillsammans nu hjälps åt att styra upp det här så att vi vet hur vi ska förhålla oss och att vi som instruktörer och tränare kan ha en tydlig agenda för hur vi gör, säger Margareta Eriksson Bech.