Efter hjärnskakningarna: Robin lever med elektroder i bakhuvudet

Uppdaterad
Publicerad

Ishockeyspelaren Robin Bredin fick lämna sin idrott efter upprepade hjärnskakningar.

Fyra år senare har han fortfarande besvär.

– Det har varit en omställning att inte kunna vara fysiskt aktiv, säger Robin Bredin.

Det var den sjätte hjärnskakningen, ett hård puck mot bakhuvudet, som satte stopp för hockeykarriären och som kom att förändra vardagen för Robin Bredin. Han kämpar fortfarande med hjärntrötthet och yrsel, även om han numera kan lindra huvudvärken med hjälp av inopererade elektroder i bakhuvudet.

– Jag har en dosa där jag kan reglera hur hög styrka och var det ska stimulera i huvudet, berättar Robin Bredin, som dock är begränsad i hur mycket han kan röra sig.

– Jag kan inte lyfta så mycket, inte sträcka på mig för elektroderna är så känsliga och kan lossna. Kroppen är fortfarande van att det är match och träning varje dag. Nu blir det lätt motion istället för att lugna ner begäret att röra på sig, säger Robin Bredin.

Ishockeyförbundet tar samlat grepp

Hjärnskakningar är en av de vanligaste – och allvarligaste – skadorna inom ishockeyn. Enligt en studie från Luleå tekniska universitet har hjärnskakningarna inom ishockeyn mer än fördubblats sedan slutet av 90-talet. Och nu går Svenska ishockeyförbundet ut med en riktad satsning för att lyfta problematiken.

– När man ser den här utvecklingen med ett stort antal spelare som berättar om de problem man har, då är det många inom rörelsen som känner att vi måste samla oss och göra något ytterligare. Det handlar om attityder och respekt på banan, men också om regler, utrustning och tacklingar, säger Anders Larsson, ordförande i förbundet.

Match- och lagläkare saknas

I SHL och Hockeyallsvenskan finns matchläkare och lagläkare, men på lägre nivå är den medicinska uppbackningen inte densamma. Robin Bredin spelade i division 1 med Kovland när han skadade sig.

– I de lägre divisionerna har man ingen lagläkare, utan där är det ju in på sjukhuset och lyssna på läkaren.

Förbundet säger sig vara medveten om problematiken i de lägre divisionerna.

– Vi har kommit ganska långt på de högsta nivåerna, men mörkertalet längre ner vet vi väldigt lite om. Vi behöver samla kompetensen i hockeysverige, för det här handlar om hela hockeyn, säger Anders Larsson.

– Jag tror inte att kunskapen om just hjärnskakningar är så stor, till exempel vad följderna kan bli. Många skulle förmodligen tänka sig för om de visste vad det kan innebära för motparten, konstaterar Robin Bredin.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.