Blodproven som nu åter aktualiserat det 25 år gamla mordet på Malin Lindström togs redan 1997 och skickades till SKL. Dessa prover har för länge sedan destruerats men när polisen gick igenom de biologiska bevisen fann de att delar av blodet skickats till Uppsala universitet. När universitetet kontaktades fick utredarna svaret att proverna fanns kvar.
Efter att blodet testats fann man att dna-profilen stämmer med prover från en spermafläck på Malins kvarlevor.
Överåklagare Mats Svensson, som handlägger ärendet, har därför begärt resning i målet.
– När hovrätten 1998 frikände den åtalade personen för mordet konstaterades att det fanns så kallad struktural bevisning men att det saknades direkt bevisning som band personen vid brottet. Det hade säkrats dna från en trolig gärningsman på kvarlevorna efter flickan, men mängden dna var så liten att man med dåtidens analysmetoder inte kunde få fram en sökbar dna-profil. Nu har en sådan dna-profil tagits fram och det har visat sig att det var den frikända personen som avsatt dna:t på brottsoffret. Enligt riksåklagarens mening är det sannolikt att hovrätten skulle dömt personen för mord om den nya bevisningen hade lagts fram under rättegången, skriver överåklagare Mats Svensson i ett pressmeddelande.
Rättslig hinderbana
Det olösta mordet på 16-åriga Malin Lindström har förvandlats till en rättslig hinderbana. Den 18-årige man som dömdes i tingsrätten för mordet på Malin friades i hovrätten eftersom bevisningen inte var tillräckligt stark. Efter rättegången förstördes mannens dna-profil i linje med de regler som fanns vid tillfället.
Ny profil säkrades
24 år efter mordet lyckades ett nationellt tekniskt team säkra en ny dna-profil genom en spermafläck på en tröja som Malin Lindström bar vid tillfället för mordet. Men för en dryg månad sedan sade Högsta domstolen nej till överåklagarens begäran att testa den tidigare misstänkte igen. Domstolen kom fram till det saknas ett tydligt lagstöd för att vidta en sådan åtgärd mot en tidigare frikänd person.
I och med fyndet på Uppsala universitet behövs nu inget sådant tillstånd.
På fri fot
Misstänkta i resningsmål kan i allmänhet inte frihetsberövas. Den misstänkte mannen är därför fortfarande på fri fot trots den starka bevisningen. Hans försvarsadvokat, Ulf Holst, avböjer att kommentera händelseutvecklingen.
Artiken har uppdaterats