Formuleringen är hämtad ur domen som ledde till tvångsomhändertagandet av Felix.

Men tvångsomhändertagandet skedde samtidigt som socialtjänstens barnutredare slog larm om en så pressad arbetssituation att det hotade barns och familjers rättssäkerhet. I en skrivelse till socialnämnden beskrev de en vardag präglad av tidsbrist att de hade svårt att hinna reflektera, avväga och göra goda bedömningar i barnärenden.

Rättssäkerhet

Frågan är om det påverkat utredningen och bedömningen av Felix och hans föräldrar.

Socialtjänsten vill inte kommentera det enskilda fallet, men enhetschefen Eva Leijon säger sig vara trygg med de ansökningar om omhändertaganden av barn enligt LVU som lämnas in till Förvaltningsrätten. Besluten föregås av omfattande utredningar, i Felix fall en fem månader lång vistelse på kommunens utredningshem och en så kallad BBIC-utredning av familjen. BBIC är en nationell utredningsmetod utarbetad av Socialstyrelsen som bland annat ska garantera rättssäkerheten vid omhändertaganden.

– Vi tittar på grundläggande omsorg, känslomässig tillgänglighet, säkerhet, stimulans, vägledning, gränssättning och föräldrarnas förmåga i alla delar. Vi tittar också på bostadsförhållanden, arbete, sociala nätverk och annat som kan spela in, säger Eva Leijon.

– När det kommer till omhändertaganden enligt LVU är jag trygg med de beslut vi fattar. Sedan ska man komma ihåg att besluten dessutom ska passera såväl socialnämnden och Förvaltningsrätten innan det verkställs.

Socialtjänsten utreder

SVT: Men det är ni som sammanställer underlaget?

– Ja, det är riktigt.

Det görs fem till tio omhändertaganden av barn i Sundsvall varje år. Enligt Eva Leijon har socialnämnden aldrig fått nej på en begäran om LVU i Förvaltningsrätten. Däremot har det i enstaka fall skett i nästa instans kammarrätten. I fallet med Felix överklagades omhändertagandet till kammarrätten men utan framgång för föräldrarna.

Tvångsomhändertagandet av Felix aktualliserades redan när socialtjänsten i en annan kommun – där familjen då bodde – fick veta att mamma Malin väntade barn. Hon hade själv varit familjehemsplacerad som liten och hade löpande kontakter med socialtjänsten. Både hon och Felix pappa har en lindrig utvecklingsstörning.

Orosanmälningar

Inför förlossningen flyttade familjen till Sundsvall där nya orosanmälningar görs. Först från mödravårdcentralen och senare också från BB i samband med Felix födsel gällande deras grundläggande förmåga. Efter att Felix fötts accepterar familjen frivilligt en placering på kommunens utredningshem där de iakttogs i fem månader från april 2012.

Från Kärnhuset kommer två rapporter till socialtjänsten, varav den första efter tre månader var relativt positiv medan den andra rapporten som kommer två månader senare är mer negativ. Då beskrivs om Felix att han bara ”är” vilket får avgörande betydelse i Förvaltningsrätten.  Det konstateras att den praktiska omsorgen av Felix fungerar som den ska medan den känslomässiga omsorgen brister.

Ber om hjälp

I det omfattande utredningsmaterialet som SVT tagit del av kan man se en viktig tendens i relationen mellan föräldrarna och socialtjänsten. Under den första tiden är föräldrarna motsträviga till att ta emot stöd och hjälp för att kunna ta hand om Felix men allt eftersom tiden går ändras deras inställning. De blir alltmer positiva. Till slut ber de om hjälp och stöd.

Efter fyra månader har pappan läst igenom kommunens utredning och då ringer han utredaren och säger att det finns felaktigheter i utredningen. Det står att de inte vill ha stöd, när de i själva verket vill ha det och han begär att det ändras omedelbart.

Provades inte

Föreställningen att de motsätter sig stöd och hjälp hänger dock av någon anledning kvar genom den rättsliga processen i förvaltningsrätt och kammarrätt. I Förvaltningsrätten efter fem månader i dygnet-runt-utredning är det snarare föräldrarna som krävs på besked om vad de vill ha hjälp med. Felix omhändertas den 12 september.

Frågan är om föräldrarna fick det stöd och den hjälp de hade rätt till. Socialtjänstens utredare hade en diskussion sinsemellan om öppna insatser för familjen på institution eller i hemmet, det framgår av handlingarna, men det alternativet prövades inte. Det ansågs alltför resurskrävande och osäkert.

”Krävs samsyn”

Eva Leijon vill inte kommentera omständigheterna runt Felix och hans föräldrar men säger ändå:

– Våra utgångspunkter är barnens behov. Föräldrarnas behov av stöd är en annan fråga men för att det ska fungera krävs en samsyn och att man hittar något att jobba med.