Tidigare rankade Sveriges kommuner och landsting, SKL, kommunerna efter sina skolresultat. Den årliga listan försvann eftersom SKL menade att det fanns risk för att kommunerna fokuserar på ”att uppnå en viss placering”.

Nytt sätt att räkna

Nu har SKL tagit fram ett nytt sätt att räkna ut hur kommunerna sköter sitt skoluppdrag. Statistiken visar hur stor andel elever i årskurs 9 i kommunala skolor som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen som avviker från ett modellberäknat värde. Det modellberäknade värdet tar bland annat hänsyn till elevsammansättningen, elevernas kön och föräldrarnas utbildningsnivå.

Den kommun som får resultatet ”noll” presterar som förväntat, i linje med andra kommuner med samma förutsättningar. Hamnar man på plus har skolorna lyckats bättre än vad som kan förväntats givet elevernas förutsättningar.

Sundsvall fyra – från slutet

Bland de sämsta i klassen hittar vi Sundsvalls kommun. Kommunens skolor uppvisar ett resultat på 12,1 procentenheter under vad som förväntas. Minusresultatet placerar kommunen fyra från botten bland Sveriges 290 kommuner.

Näst sämst av länets kommuner är Ånge, men man slår ändå grannkommunen Sundsvall rejält. Ångeelevernas resultat är 4,3 procentenheter lägre än förväntat. Ytterligare två av länets kommuner hamnar på minussidan. Härnösand med -2,1 och Sollefteå med -0,5.

Bäst i klassen är Kramfors som presterar 2,5 procentenheter bättre än förväntat. Örnsköldsvik och Timrå följer tätt i hasorna.

Storfors toppar listan

I riket är det Storfors i Värmland som har den högsta positiva avvikelsen mellan resultat och beräknat värde, 27 procentenheter. Pajala, Vingåker, Fagersta och Sundsvall har de största negativa avvikelserna.

– Analysen av vad det är som gör att en kommun har en stor avvikelse, oavsett om den är positiv eller negativ, behöver varje kommun göra i sitt kvalitetsarbete, säger Stefan Melén utredare på Sveriges kommuner och landsting (SKL), till Nyhetsbyrån Siren.