Det är när Sveriges geologiska undersökning, SGU som kartlagt föroreningssituationen längs den svenska kusten som man sett att Västernorrland och Sundsvallsbukten sticker ut.
– När det gäller kvicksilver har vi de högsta halterna i Västernorrland och framförallt i Sundsvallstrakten, säger Lovisa Zillén Snowball på SGU.
Extremt höga halter
Kvicksilvret finns tillsammans med bland annat höga halter av dioxiner, PAH och tungmetaller i höga koncentrationer i fiberbankar i anslutning till de stora industrierna. Av de upp mot hundra ton kvicksilver som släppts ut under åren tror man att det grovt räknat finns ungefär 8 ton lagrat i fiberbankarna i Västernorrland.
– Det mesta finns i Sundsvallsbukten, det är extremt höga halter, konstaterar Lovisa Zillén Snowball.
Bara i Klingerfjärden utanför Östrandsfabriken i Timrå beräknas två ton kvicksilver finnas på bottnarna i anslutning till fabriksområdet.
Svampig massa
Fiberbankarna består av upp emot tio meter tjocka lager av cellulosafibrer som täcker bottnarna i form av en lös, svampig massa som jäser och släpper ifrån sig koldioxid och metangas. Bottnarna är döda, här kan inga arter leva, bottenlevande djur klarar inte den syrefattiga miljön.
– Fiberbankarna är själva källan, det är därifrån miljögifterna sprids, förklarar Lovisa Zillén Snowball.
Kvicksilver betecknas av Naturvårdsverket som ett av de allra farligaste miljögifterna. Forskning kring hur den här typen av föroreningar skulle kunna saneras pågår bland annat på Mittuniversitetet,men idag finns inte någon utarbetad metod.
– Man vet inte hur man ska göra, man vet inte hur man ska prioritera den här typen av sediment, man vet inte hur farliga de är, konstaterar Lovisa Zillén Snowball
Skador på hjärnan och nervsystemet
Samtidigt riskerar kvicksilvret att omvandlas till den mycket farliga formen metylkvicksilver som precis som flera av de andra miljögifterna förgiftar olika arter, i slutänden även människan, som kan drabbas av skador på hjärnan och det centrala nervsystemet. Trots det finns inte fiberbankarna finns inte ens med på länsstyrelsens lista över förorenade områdena.
– Vi har fokuserat väldigt mycket på landbaserade föroreningar men nu har vi tagit tag i det här med fiberbankar och fiberhaltiga sediment och det är ett nytt område, säger Sören Thor på Länsstyrelsen i Västernorrland.
Det här är fiberbankar
Massaindustrin har gett ifrån sig stora mängder träfibrer och processkemikalier som idag ligger på bottnarna dit avloppsvattnet släpptes ut, oftast orenat. Fibrerna och som också innehåller föroreningar ligger idag utanför de olika utsläppskällorna.
Den snabba landhöjningen i Norrland medför att fiberbankarna kommer att utsättas för erosion i form av vågor och vind. Erosion av det fiberhaltiga bottenmaterialet kan bidra till att föroreningar som ligger begravda riskerar att spridas.
Fiberbankarna som uteslutande består av träfibrer och cellulosa, ligger oftast direkt utanför utsläppskällan. Träfibermaterialet har också spridits på en större yta och blandats ut med naturliga sediment och bildar då fiberrika sediment.
Källa: SGU