Det är viktigt att skogsägare agerar efter skogsbränderna för att hålla ner riskerna för spridning av skadeinsekter och oönskad svamp menar Skogsstyrelsen.

– Soffliggarmetoden är inte bra. Man behöver sköta produktionsskogen aktivt och det är viktigt att komma igång med föryngringsåtgärder snabbt, säger Anna Marntell på Skogsstyrelsen.

Ekonomiska risker

Den ekonomiskt största hotet mot skogen står den ökända granbarkborren för. Men förhoppningen är att angreppen inte ska bli så stora.

– När granskog brunnit så torkar träden och innerbarken snabbt och granbarkborrarna kan inte föröka sig i den barken. Erfarenheter från skogsbränderna i Västmanland är att det inte blev så farligt med granbarkborre, säger hon.

Bastborrar angriper

Däremot kan risken för barkborreangrepp öka under nästkommande år på granar som överlevt branden där endast markvegetationen brunnit. Men det finns fler insekter som kan öka i omfattning framöver.

– Bastborrar går på försvagade träd och vi vet att det finns betydligt mer dubbelögad bastborre än vad vi trott.

Är träden nedsatta, efter t ex en brand så kan bastborrarna ta död på träden.

Snytbagge dödar plantor

Även snytbaggen kan ta död på plantor. Baggen har ökat i antal i och med klimatförändringarna, särskilt längs Norrlandskusten.

– De äter barken på plantorna och gnager runt hela plantan då får den varken vatten eller näring så plantan dör. Ju mindre plantor man har desto större risk. Snytbaggeskydd rekommenderas på brända områden.

Rotmurklor lever på rötter

Ett annat hot mot skogen är svampen rotmurkla. Den brukar öka kraftigt de första åren efter brand. Den lever av rötterna på de branddödade träden men angriper också rötterna på nyplanterade barrträd.

– Sätter man ny plant ska man sätta dem mer än en meter från brända stubbar eller träden som ligger på marken. I vanliga fall planterar man gärna närmare,  men här ska man göra tvärtom, upplyser Anna Marntell.