SVT-fotografen var med vid Taråbergsdramat: ”Det var så kallt att kamerorna strejkade”

Uppdaterad
Publicerad

Janne Ödling var fotograf på SVT i Sundsvall i 40 år. Ett av hans allra starkaste minnen från sin yrkeskarriär är vräkningen av trebarnsfamiljen i Taråberg nordöst om Ramsele vintern 1980.

– Det var så kallt att kamerorna strejkade – vi fick värma dem med handlampor med jämna mellanrum för att de skulle fungera, berättar han bland annat här i intervjun.

Egentligen var det meningen att ”Taråbergarna” skulle vräkas den 1 februari 1980. Men när chefskronofogde Dicki Sörensen skulle verkställa avvisningen tillsammans med sina kolleger insåg han att de var i klart numerärt underläge.

Gårdsplanen i Taråberg var nämligen fylld av folk bland annat från närliggande Skogsnäskollektivet, som var på plats för att visa stöd och sympati med familjen Bergström/Tejle. Och eftersom de tidigare genomfört demonstrationer och protestaktioner mot till exempel konstgödsling inom jordbruket utgick Sörensen från att våld skulle kunna tas till om vräkningen skulle verkställas.

Brännpunkt Västernorrland

Satt och åt gröt

Därför meddelade bara Sörensen sitt beslut: Att familjen med djur och allt skulle avhysas, men att det skulle verkställas vid ett senare tillfälle.

Det gjordes också sex veckor senare, med besked. För säkerhets skull hade polisen i länet kommenderat drygt 100 fullt kravallutrustade man – som då möttes av ett obefintligt motstånd. På plats fanns då bara familjen med några vänner som satt och åt frukostgröten när uppbådet anlände klockan sex på morgonen den 14 mars.

Vid båda de här tillfällena var SVT:s fotograf Janne Ödling på plats med sin kamera. Hör hans berättelse här ovan.

Om Skogsnäs och Taråberg

Vintern 1973 flyttade ett större gäng kompisar – många av dem vänner sedan ungdomsåren i Linköping – från en gård i Småland till Skogsnäs en och en halv mil nordöst om Ramsele i norra Ångermanland.

De startade ett kollektiv där målet var ekologisk och hållbar självhushållning och där produktionsmedlen ägdes gemensamt. Skogsnäsinvånarna växte successivt i antal och 1979 startades också en friskola i byn, för övrigt en av Sveriges allra första.

Våren 1976 flyttade Björn Bergström och Svea Tejle – som tillhörde den urspungliga gruppen nybyggare i Skogsnäs – med sina småbarn till det övergivna torphemmanet Taråberg, i väglöst land i storskogen åtta kilometer från Skogsnäs.

De hade då fått lov av markägaren Graningeverken att köpa torpet för att inom två år flytta det till en annan plats. Bolaget ville inte ha några bosättare på fastigheten utan avsåg att bedriva skogsbruk där. Därför sa man bestämt nej när paret Bergström/Tejle ville köpa fastigheten med mark och allt.

Paret har i efterhand medgett att de hela tiden hade för avsikt att bo och verka på platsen och att odla upp den jordbruksmark som tidigare brukats i generationer sedan 1700-talet för att visa att det gick att leva så, vilket de också gjorde. Fram tills dess att avtalet löpte ut bedrev de självhushållning på 1800-talsvis på gården i skogen – utan el, vatten, avlopp, telefon och utan några som helst maskiner.

De trodde att markägaren med tiden skulle ge med sig och låta dem få bo kvar på Taråberg trots allt. Men Graningeverken stod fast vid att avtalet skulle hållas, och när familjen vägrade flytta blev det rättssak – där domstolen efter flera förhandlingar gav bolaget rätt.

Vintern 1980 vräktes familjen Bergström/Tejle från Taråberg vid en av de största polisinsatserna någonsin i Norrland.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Brännpunkt Västernorrland

Mer i ämnet