I konkursförvaltarens berättelse till Ångermanlands tingsrätt finns den kooperativa vårdcentralens uppgång och fall redovisade i detalj.

Redan efter några veckor var förlusten uppe i drygt två miljoner till följd av kostnader för uppstarten av den nya vårdcentralen och sedan fortsatte det utför. Tre månader senare konstaterade styrelsen att läget var ansträngt och ytterligare  tre månader senare – ett halvår efter starten – var förlusten 3,8 miljoner.

Förlust redan från start

Enligt konkursförvaltaren gick Voon i förlust varje månad med undatag av juli och oktober förra året, men det berodde inte på någon ljusning av det ekonomiska läget utan på att semersterlöner och löneutbetalningar inte kostnadsförts i kooperativet. Det var kostnader som senare fick täckas av konkursboet via den statliga lönegarantin.

i förvaltarberättelsen konstaterar konkursförvaltaren Magnus Lindblom att Voon var underfinansierat från start. De frivilliga medlemsainsatserna och bankkrediterna räckte helt enkelt inte för att hålla vårdkooperativet igång. Det hade behövts ytterligare medlemsinsatser, men också ytterligare finansiering för att Voon skulle ha haft en chans på sikt, menar förvaltaren.

Försöken att få något annat vårdbolag att ta över Voon efter konkursen gick alla om intet. Flera intressenter visade intresse men samtliga drog sig ur när de fått se vårdkooperativets siffror.

Konkurs efter tio månader

Från Voons sida har man förklarat den ekonomiska situationen med att man vid starten fick ta emot många vårdtunga patienter med omfattande utredningsbehov, och att ersättningarna från regionen inte täckte kostnaderna.

Voon startade i december 2017 och hade som mest 8.000 listade patienter. Lite drygt tio månader efter starten begärdes Voon i konkurs. Då uppgick tillgångarna i konkursboet till 405.000 kronor medan skulderna, inklusive den statliga lönegarantin summerades till 8,8 miljoner kronor. Underskottet i boet blev alltså 8,4 miljoner.

Listan på fordringsägare uppgår till ett 40-tal.