– Jag tror att vi skulle kunna hjälpa väldigt många att inte behöva diagnostiseras som adhd, det är inte bups jobb att medicinera mot en dålig skolmiljö, sa Philip Eskridge, dåvarande verksamhetschef vid barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland, till SVT för ett år sedan.
Antalet skolbarn som får medicin mot adhd har mellan 2006 och 2014 ökat från 5000 till 21 000 i Sverige. Det handlar om barn mellan fem och fjorton år och det centralstimulerande preparatet metylfenidat, som enligt Socialstyrelsen förskrivs till 90 procent av patienterna.
Stor del unga medicineras
Trots att Läkemedelsverket rekommenderar medicin som en sista åtgärd när inga andra stödinsatser har fungerat, behandlas idag upp mot 75 procent av alla diagnostiserade skolbarn med läkemedel. Den andelen är högre än bland ungdomar och vuxna och skolbarnen tar också medicinen under längre tid.
Så här skriver Socialstyrelsen i en rapport:
”Att förekomsten av läkemedelbehandling är hög bland barnen kan bland annat hänga samman med den inlärningsperiod som sker under skolåren, och som ställer krav på uppmärksamhet och struktur. Socialstyrelsen understryker dock vikten av att barnen också har tillgång till stödjande insatser under perioden eftersom sådana insatser eventuellt kan lägga grunden till ett minskat läkemedelsbehov senare.
Kunskaperna om långtidseffekterna av adhd-läkemedel, både med avseende på effektivitet och på biverkningar, är fortfarande begränsade.”
Hög ljudnivå ett problem
Grundskolechefen för Västerås låg- och mellanstadier tror att det stämmer att ett stökigt klassrum förvärrar koncentrationssvårigheter.
– Absolut, är det stökigt blir det svårare för den som har en adhd-problematik och då måste vi jobba mer med att se över miljön i klassrummet, säger grundskolechefen för Västerås låg- och mellanstadier, Erik Johansson.
Har skolan generellt blivit sämre i Västerås?
– Nej, det tycker jag inte, vi håller en hög nivå och jag är stolt över lärarna, däremot tror jag att de har fått ett svårare uppdrag, med större grupper och elever som har det jobbigare, kanske utifrån tuffare hemförhållanden, säger Erik Johansson.
Förespråkar snabb medicinering
Snart kommer nya behandlingsrekommendationer och Socialstyrelsen har publicerat ett beslutsstöd som säger att medicin nu bör erbjudas direkt, samtidigt med andra stödinsatser.
– Läkemedel har visat sig ge snabba resultat och professionen har ställt in sig på att medicinera, säger Socialstyrelsens utredare Peter Salmi.
Vad gäller stödinsatser påpekar han att kunskapen om hur många och vilka som erbjuds inte är tillräcklig i dagsläget. En stödinsats ska vara anpassning av skolan, men enligt Lärarförbundet upplever varannan lärare att skolor inte sätter in de extra resurser som behövs och som varje barn i behov enligt lag har rätt till.
– Förutom att skickliga lärare lämnar yrket kan det här få allvarliga konsekvenser för eleverna, vi kan få en inflation av andra åtgärder än vad som skulle vara nödvändigt för de här barnen, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.
Kräver diagnos för stöd
I en annan undersökning Lärarförbundet låtit göra sa en fjärdedel av lärarna till och med att det krävs en diagnos för att skolan ska ge extra hjälp och stöd.
Om ett stökigt klassrum leder till att fler får diagnoser och merparten av dem medicineras – då bidrar skolan till att barn medicineras i onödan?
– Det hoppas jag verkligen inte, det vore fruktansvärt, säger Erik Johansson.