Fackförbundet Transportarbetarförbundet och arbetsgivarna Transportföretagen delar problembilden: Apptaxins affärsmodell riskerar dumpa löner och snedvrida konkurrensen.
Eftersom appbolag som Uber och Bolt varken är arbetsgivare eller har krav på kollektivavtal menar parterna att det inte går att nå dem i den vanliga förhandlingen.
I höstas klubbades nya EU-regler för plattformsbolag igenom. Det så kallade Plattformsdirektivet (se faktaruta) ska stärka ”gig-arbetares” arbetsrättsliga skydd. Nästa år ska det implementeras i svensk lagstiftning och en utredning håller just nu på att se över hur det ska kunna gå till.
Parternas önskemål
Högt på fackförbundets önskelista står att appföretagen ska tvingas ta arbetsgivaransvar.
– Digitala plattformar finns. Det är någonting vi får förhålla oss till. Men det måste regleras och det kan vi bara göra tillsammans, säger Joakim Borg, ombudsman Transportarbetareförbundet, avdelning 19 Västerås.
Arbetsgivarsidan sneglar åt annat håll.
– Vi har en del förslag, till exempel sätessensorer som finns i Danmark och taxameter kopplad till app, säger Marcus Dahlsten, vd för Transportföretagen.
Varken Bolt eller Uber har velat ställa upp på en filmad intervju, men svarat på frågor i mail – här berättar SVT:s reporter:
Apptaxibolagen Uber och Bolt svarar på förarnas kritik
Vad är plattformsdirektivet?
Plattformsdirektivet är en EU-lagstiftning som syftar till att förbättra arbetsvillkoren för personer som arbetar via digitala plattformar, såsom apptaxi. Direktivet fokuserar på att säkerställa rättvisa arbetsvillkor, ökad transparens och bättre socialt skydd för gig-arbetare. Det inkluderar krav på tydliga anställningsavtal och rätt till kollektivförhandling.
Antogs av EU förra året, En svensk utredning pågår för att implementera direktivet i svensk lag under 2026.
Nyckelpunkter
Sysselsättningsstatus: Direktivet fastställer om arbetare ska räknas som anställda eller egenföretagare, vilket påverkar deras rättigheter. Bevisbördan ligger hos plattformsföretagen.
Personuppgiftsskydd: Begränsar insamling av känsliga personuppgifter via automatiska system.
Algoritmstyrning: Kräver transparens kring automatiska beslutssystem och ger arbetare rätt till mänsklig prövning av viktiga beslut.
Insyn: Arbetstagare och myndigheter har rätt till insyn i plattformarnas verksamhet.
Skydd mot repressalier: Arbetare skyddas mot bestraffning för klagomål eller fackligt engagemang.
Kollektivavtal: Möjlighet för parter att förhandla avvikelser från direktivet och tillåter högre skydd än stipulerat.
Källor: EU, Regeringskansliet.
